Pyssel

Lådfynd

Publicerat på av Kajsa / 0 kommentarer

Vi pysslar och fixar en hel del i stallet just nu. Vädret lockar ju inte till direkta utomhusaktiviteter, och det är roligt att få stallet fint och göra sånt som vi inte riktigt hinner eller orkar under arbetsveckorna. Igår fixade vi en uppställningsplats till. När vi byggde stallet preparerade vi för fyra skötselplatser, en för varje box. Men eftersom vi mesta tiden bara varit två samtidigt gjorde vi bara iordning två med bra uppbindningar. Nu är vi alltsom oftast tre samtidigt, så vi ville fixa så alla hästar kan stå uppställda i gången samtidigt. Eftersom det var förberett var det lätt – vi fick flytta skottkärrorna och träpelletsen som vi haft i ena änden av stallgången och sätta upp rep i öglorna som redan fanns på plats. Ulrik gör uppbindningar av naturrep som vi köpte vid inflyttningen. Det fanns rep kvar, och vi hade även brandkårshakar, vilket vi föredrar i det här fallet.

Grao tyckte det var helt ok att stå där! Nu står alla hästar med huvudet mot varandra om de är uppställda samtidigt. Utrymmet framför deras huvud leder till gången in till sadelkammaren, så det känns säkert och bra.

När jag letade efter grejer till uppbindningarna gjorde jag ett fynd i en låda. Två gjutjärnsskyltar som vi hade uppsatta på förra gården, men som jag totalt hade glömt bort. Nu sitter de också på plats, det blev fint tycker jag!

Bra grejer/Pyssel

Pottpinne

Publicerat på av Kajsa / 0 kommentarer

Vi liksom många andra använder ikeapottor som cavellettistöd, koner mm. Men det har varit en sak som jag retar mig på. Om man sätter ihop dem prydligt är de jättejobbiga att sära på. Om man istället ställer dem en och en blåser de omkring. Idag diskuterade vi hur man skulle kunna lösa detta i stallet, och Matilda och jag kom med gemensamma krafter på en väldigt enkel lösning. Det fick bli en pottpinne. Det är helt enkelt en pinne som jag slagit ner i marken. Sen har jag trätt på pottorna underifrån och in genom det större hålet. Det här är 10 pottor, det tar ingen plats alls! Jag visade stolt upp innovationen för Ulrik. Hans kommentar var: Lycka till med att få Grao att gå förbi den varje varv.

Dressyr/Grao Duque/Träning

Vi tränar vidare

Publicerat på av Kajsa / 0 kommentarer

Igår var vi hos Paulinda och tränade igen, det är härligt med semester! Vi arbetar vidare som tidigare, med fokus på grunder och rakriktning, och fortsatt arbete med piruettgalopp, passage och byten.

Precis som förra gången valde vi att börja med piruettgaloppen. Där kom vi ytterligare ett steg framåt, med lite längre bra sekvenser och lite högre kvalitet på de bra sekvenserna dessutom. Det händer fortfarande att Grao vill bryta av när det blir jobbigt, men det är ju inte konstigt. Det vill jag med om jag springer i en brant uppförsbacke. Vi har ju kommit till en punkt där arbetet både i galopp med samlad piruettgalopp och i passage faktiskt är tungt även för en rätt stark häst som Grao.

Därefter testade vi av några byten. Det blev däremot inte alls bra, särskilt inte högerbytena. Han var hela tiden på hjälpen bak, men ibland var han efter fram. När jag försökte få med bogen genom att dutta med spöt där i bytet, en teknik som funkat bra tidigare, blev han frustrerad och antingen kastade sig framåt eller tvärnitade, eller båda delarna. Vi fick bryta och göra annat ett tag. Vi testade av ett byte åt varje håll på slutet, då gick vänsterbytet perfekt, men högerbytet blev ett rent byte och sen tvärstopp. Vi nöjde oss med det för nu. Jag hoppas det kommer lösa sig framöver, bytena har ändå varit hyfsat säkra ett tag, särskilt om jag inte gör så stor sak av dem. En teori är att han är mer rakriktad nu, och jag begär att han ska sätta bakbenen mer rakt under sig och komma upp i fronten, dvs få en högre kvalitet i bytet. Då blir det lite svårare åt höger eftersom han är svagare i höger bak. Jag är definitivt beredd att sänka kraven ett tag för att få rena byten förstås!

Nästa styrketräningsövning är passage. Där har vi jobbat en del med att få rena övergångar mellan trav och passage. Arbetet går definitivt framåt, även om det förstås fortfarande finns massor att arbeta med för att höja kvaliteten. Även här märks det dessutom av att detta är jobbigt, men vi ser också hur fin travkvaliteten blir när jag rider fram ordentligt ur en passage.

Bakning/Pyssel

Semesterregn

Publicerat på av Kajsa / 0 kommentarer

Vår semester har ju hittills inte bestått av solsken och lapa drinkar på innergården direkt. Det har regnat och blåst. Regn är bra, vi behöver regn. Men några soltimmar och gärna hyfsat vindstilla hade ju inte gjort något heller. Nu ser prognosen inte så mycket bättre ut för nästa vecka, men tack och lov har vi ännu några veckor kvar, så vi hinner nog få lite sol också.

Dåligt väder är ändå rätt nyttigt för produktiviteten på vissa fronter. Ulrik har gjort en jätteinsats med vårt läder, nu är alla sadlar i toppskick och de flesta tränsen också. Jag har städat sadelkammaren och röjt i hyllorna i stallet. Sadelkammaren är jättefin, och det börjar bli bra plats i hyllorna. Där är lite kvar, sen ska vi damma och högtryckstvätta – men det senare vill vi göra en dag när det är varmt om vi kan välja.

Jag har även planterat en del blommor, och beställt ytterligare som jag väntar på. De här dubbla riddarsporrarna blev fina i den nya perennrabatten:

En annan bra regn- och stormsyssla är bakning. Häromdagen blev det över 90 bullar.

Idag åt vi kalljäst bröd till frukost – det är en helg- och semesterfavorit sedan ett tag tillbaka. Jag gör helt enkelt en deg med kallt degspad på kvällen och ställer in i kylen för jäsning under natten. På morgonen tar jag ut, rullar degen till rullar och skär skivor som jag gräddar ca 15 min. Enkelt och jättegott, det enda som är lite skumt är att knåda kylskåpskall deg! Dagens bröd var med grahamsmjöl, kli och hasselnötter – det skulle ha varit valnötter, men jag upptäckte för sent att de var slut. Hasselnötter funkade bra, men valnötter är nog ändå godare.

Ridning/Träning

Nyttig skritt

Publicerat på av Kajsa / 0 kommentarer

Under perioder jobbar vi ju mycket i skritt.Det är ibland en nödvändighet, eftersom vi tränar på vår utebana året om. Visst åker vi till ridhus för att träna också, men det är skönt att kunna lägga rätt många pass hemma även när det är fruset. En förutsättning är ju förstås att vi häller banan helt plan, men det är vi rätt duktiga på. Ofta kan vi också salta, men ibland går inte det. Då är det bra att kunna träna i skritt också, det funkar ju nästan alltid.

Därför var det lite roligt när vi hittade den här guiden från FEI om bra träning i skritt. Den beskriver ju i stort hur vi arbetar, både dagligen framför allt under den relativt långa skrittuppvärmningen (Ulrik är mer noga och gör en längre uppvärmning än jag, men även jag har inspirerats och lägger rätt mycket arbete i skritt i början av passen) och så under de perioder då vi är hänvisade till skritt på vår ridbana.

Jag vill särskilt betona två avsnitt ur guiden, som vi lägger mycket tid och arbete på – arbete som vi har stor nytta av när vi rider i andra gångarter också. Den första är att hela tiden se till att ha hästen på hjälperna. Det kan låta självklart, men faktum är att det hela tiden krävs fin-instämning för att ha hästarna exakt så där alerta och kvicka på små och mjuka hjälper. Det kräver förstås också att ryttaren har kroppskontroll och kan ge små signaler som samtidigt är tydliga och inte försvinner i bruset. Detta är utmärkt jobb att göra i skritt, då hinner båd ehäst och ryttare med och det går att vara extremt exakt.

Den andra delen är släkt med den första – att flytta sidvärts i skänkelvikningar, öppnor, slutor, framdelsvändningar och bakdelsvändningar. Där vill jag även lägga till halter och ryggningar utöver vad som nämns i guiden. Det handlar förstås om att hästen ska vara lyhörd för hjälperna även när de är sidförande, men det handlar även om hästens rörlighet och ”manöverbarhet”. Det är jättenyttigt att träna på att göra ett visst antal steg, men även på att kunna kontrollera hur stora stegen ska vara åt sidan, framåt, bakåt eller på stället. Takten är ytterligare en faktor här – och den kan ibland nästan vara svårare att få till i skritt än i högre gångarter, eftersom den är långsammare.

Det som jag sista dagarna har lagt till i mitt skrittarbete, men i slutet på passet ,är ridning på en hand. När man rider svår klass WE är ju allt på en hand, och det mesta är i galopp eller skritt även om det finns lite trav i dressyrprogrammet. Vi har börjat med skritten, på vanligt tränsbett. Att kunna växla mellan öppnor, slutor, vändningar och skritt rakt fram på en hand med små och osynliga hjälper är en bra början och ett första steg mot mycket svårare saker.

Utrustning

Oljigt

Publicerat på av Kajsa / 0 kommentarer

Hos oss är det Ulrik som står för lädervården. Han är jätteduktig och håller vårt läder i fint skick och tävlingsstövlarna blanka så man kan spegla sig i dem. Lädret i sadlar och träns med mera brukar han först tvätta med tvål och sen smörja med läderbalsam av någon sort (Passiers har varit en favorit). Nu bestämde han sig för att han istället ville testa med en läderolja av hög kvalitet, dvs en vegetabilisk eller animalisk, inte en mineralolja. Valet föll på Leovets olja.

Oljan var lätt och smidig att pensla på och sadlarna som Ulrik oljat upp ser jättefina ut! De bruna mörknade nog lite, men ser fina ut. Min gamla Passier hoppsadel, som troligen är från 80-talet, var jättetörstig. Ulrik penslade och lädret absorberade, gång på gång. När han var klar kändes lädret mycket mjukare än tidigare. Ulrik är verkligen nöjd och kommer troligen fortsätta med olja – men han kommer förstås vara observant på hur det funkar i längden också.

blommor/trädgård

Rabatt

Publicerat på av Kajsa / 0 kommentarer

Förra året grävde vi upp den här rabatten helt, och behöll bara de fem rosorna. Det blev rätt sent på säsongen innan det var klart, så jag lät bli att plantera perenner som planerat. Däremot grävde jag ner en mindre förmögenhet i lökar. Det hade vi stor glädje av under våren, rabatten var jättefin! Men nu har ju alla lökarna vissnat och den ser inte alls kul ut. Dessutom har det förstås kommit en del ogräs.

Utmaningen nu var ju att få ner perenner någorlunda bra, utan att förstöra lökarna alltför mycket. Det gör ju att jag hade svårt att rensa rabatten så den fick ren jord, lökbladen vill jag ju ha kvar, även om de inte är snygga. Bästa metoden var förstås att krypa på knä och vara selektiv, och försöka snygga till så gott det gick. Därefter hällde jag på de säckar jord jag hade fått över från växthuset.

Två katter hjälpte till, Sixten och Maja. En stund i alla fall, sen blev det tråkigt. Ser ni Maja under skottkärran?

Två riktigt roliga växter hade jag köpt, en till varje ände av rabatten, som vätter mot väster. I den norra änden planterade jag en blodfläder Black Lace. Den är ju liten nu, men kommer bli ungefär två meter hög och lika bred. Den är så vacker med sina mörka blad och rosa blommor – som det också blir rosa flädersaft av. Eller varför inte rosa fläderchampagne? I den södra änden, där det är lite mer sol än i resten av rabatten, satte jag en blå uppstammad frilandshibiscus. De är så vackra, men rätt svåra – nu hoppas jag verkligen att den klarar sig där! I övrigt planterade jag grönvitgula dagliljor, rosa stjärnflocka, blå praktmartorn, rosa geranium och vita riddarsporrar. Jag har lite plats över, troligen köper jag fler geranium och så vill jag ha fler riddarsporrar, gärna rosa eller ljusblå, eller varför inte några av varje?

Grönsaker/Skörd

Skördedags

Publicerat på av Kajsa / 0 kommentarer

Den här våren har inte varit optimal för tidig grönsaksskörd, men nu har jag äntligen kunnat skörda både tomater och gurka. Det är så gott med egenodlat! Sallat och salladslök har vi kunnat skörda ett tag, och pumporna som jag satte på gödselstacken växer som bara den. I alla fall de som inte frös ihjäl, det blev ju ett par frostnätter efter jag planterat ut dem, så några dog, men de flesta har i klarat sig. Idag skördade jag även en del grönkål.

Grönkål blev ju en vinterfavorit för oss efter att vi köpt en planta på en julmarknad i Danmark. Den försåg oss med färskt egenodlat grönt hela vintern. Därför blev jag sugen på att dra upp egna plantor, och satte några stycken i en pallkrage. De har vuxit jättebra, och jag kände att det nog var klokt att skörda lite nu. Grönkål känns ju mer vinter än juli, så jag bestämde mig för att förvälla och frysa in grönkålsskörden, nu finns det ju annat att äta färskt.

Efter att jag förvällt bladen hackade jag dem rätt så fint och spred ut dem på en skärbräda. Jag klädde med plast och lade i frysen. Efter några timmar tog jag upp skärbrädan och drog loss grönkålen med en osthyvel och hällde ner det i en hink och stoppade i frysen igen. På så sätt hoppas jag att det ska vara lätt att ta precis så mycket jag behöver, som styckfrysning ungefär.

Jag ser fram emot goda rätter med grönkål, bland annat tänker jag testa en paj med grönkål, ädelost och valnötter. Jag tänker även stuva grönkål istället för spenat. Jag hoppas kunna skörda och frysa så här ett antal gånger under sommarsäsongen så hela vintern är räddad.

Dressyr/Grao Duque/Träning

God tradition

Publicerat på av Kajsa / 0 kommentarer

Idag är ju första riktiga dagen på semestern. I morse skickade jag ett meddelande till Paulinda om att jag ville träna någon dag. Jag fick genast svar, hon hade en tid redan ikväll. Ulrik och jag var på väg ut och rida, men vi planerade raskt om och jag tackade ja. Sen fick jag upp mina minnen på Facebook och det visade sig att jag hade varit hos Paulinda och tränat första dagen på semestern förra året med. En god tradition!

Ulrik och Xipo hängde med men hoppade av i Vomb. De hann rida en tur på 17 kilometer innan vi plockade upp dem på hemvägen. En bra lösning!

Grao och jag fick börja med att träna piruettarbete. Nu fick vi till bra piruettgalopp även i höger varv, där har vi inte riktigt varit tidigare. Jag fick jobba som jag har gjort innan, med en femtonmetersvolt som grund, tagen bakdel och mer fokus på samling än vändning. När jag sedan skulle gå ur fick jag flytta ut på större volt och rida i öppna för att stretcha ut lite. Den övergången tyckte vi var svår! Några gånger när det blev jobbigt bröt Grao av. Jag fick säga till att han skulle kämpa lite till. Han är ju i grunden en mycket arbetsvillig häst, så mest handlar det nog om att få honom att förstå vad jag begär.

Därefter gjorde vi några byten, och de fungerar på det hela bra nu. Vid något byte åt det svåra hållet var han efter fram, nästa gång duttade jag med spöt på bogen när jag gav hjälpen, och då hängde frambenen också med.

I passagen hittar vi rätt emellanåt nu, och mycket handlar om att jag måste sitta rätt. Jag ska tänka ”stolsits” så jag får fram skänklarna och vinklar bäckenet – tänk att bakfickorna går mot bakvalvet säger Paulinda. Stegen i passagen är luftiga och fina och blir mer och mer regelbundna och ridbara, även om vi har en bit kvar till tävlingspassage förstås.

Vi avslutade med att rida lite skolor utmed långsidan och diagonalerna. Öppnorna och vänsterslutan är inga problem, högerslutan är fortfarande det jobbigaste men även den funkade helt ok. Ibland vill Grao gå över i passage även i skolorna, så jag får tänka på att rida trav, som gärna får vara luftig men inte passage.

Dagens viktigaste instruktion för mig, genom hela lektionen, är att ha koll på mina skänklar. När jag anstränger mig blir det lätt att jag drar upp och bak skänklarna. Det måste jag komma tillrätta med. Tidigare har vi haft mer fokus på hand- och armställningarna, och det har gett bra resultat. Nu är det dags att göra samma arbete med mitt skänkelläge.

Annat om hästar

Dagens habegär

Publicerat på av Kajsa / 0 kommentarer

Den här helgen hålls Hästrundan på Österlen. Det är en mängd olika hästaktiviteter på olika ställen, Ulrik och jag har till exempel hållt WE-cinic och uppvisning något år. Igår var Ulrik på clinic på Henriksdal när jag och Grao var ute och irrade runt på Revingehed. Idag åkte vi och tittade på ett par konstutställningar med hästkonst. Först var vi utanför Lövestad på galleri Gimlelund. Där fanns skulpturer och målningar av framför allt islandshästar i rörelse, och även en hel del landskap från Island. Jag gillade särskilt en stor målning med ett isländskt landskap där en flock hästar liksom smälte in i naturen och kom fram mot betraktaren.

Därefter fortsatte vi till Övedskloster och tittade på konst även där. Det var där jag drabbades av plötsligt habegär. Den här bronsskulpturen av Lotta Gyllensten tycker jag precis speglar hur föl är och hur man känner när man ser ett nyfött föl i hagen.

Tyvärr var priset (med all rätt) lite över min spontanshoppingnivå. Men visst är den fin?