Nyanser av rosa

Under dagens träning för Paulinda hade vi fokus på nyanser. Små nyanser. För att säkerställa att jag hela tiden har Grao på hjälperna och med fick jag jobba med tempoväxlingar i den lilla skalan, inte mellan samlade gångarter och mellangångarter utan de små små nyanserna inom samma variation av gångarten. Eller som Paulinda så målande uttryckte det – du ska inte växla mellan rosa och rött utan mellan olika grader av rosa. Arbetet med dessa små nyanser hade jag sedan nytta av både i piruettarbetet och i passagen. Särskilt i passagen blev det jättetydligt att jag fick en mer ridbar passage när jag först arbetade med nyanserna i traven och sedan gick över gradvis i passage. Tidigare har jag jobbat mer på att få en ren övergång trav-passage-trav. Nu funkar det rätt bra och då kände jag att jag verkligen hade nytta av att kunna rida i dragläget mellan trav och passage. Ur passagen vill jag däremot gärna gå fram i bra trav – vilket funkar utmärkt när han ligger så fint i hjälperna.

Infravarmt

Jag har länge velat ha uppvärmning på skötselplatsen i stallet, men har tvekat lite eftersom jag har haft svårt att hitta värmekällor med rätt klassning för stallmiljön. Framför allt har jag tittat på grislampor och på infravärmare. Jag hittade infravärmare med IP65, men inte med D-märkning. Jag har ju tillgång till riktigt bra brandkompetens bland kollegorna på jobbet, så för ett tag sedan tog jag upp frågan med dem. De konstaterade att IP65 utan D-märkning absolut funkade, men rekommenderade att jag hade en timer också för att inte riskera att infravärmaren blir glömd på. D-märkningen handlar ju om hur varmt något blir på baksidan, dvs om det finns risk att materialet bakom antänder.

I veckan beställde jag en infravärmare och en timer, och nu är den monterad. När jag såg hur den skulle monteras blev jag än mindre orolig – det är rejält med luft mellan infravärmaren och taket. Det ska bli så skönt framför allt för Grao! Han har ju sista tiden stått och huttrat när jag gjort iordning honom och jag upplever även att han blir lite spänd i musklerna då. Sen gör det ju inget att det blir lite varmt och skönt för mig med.

Ridslingan i kronoskogen

Idag testade vi ridslingan i kronoskogen i Tomelilla. Jag recenserar enligt tidigare använd modell:

Ridbarhet

Tyvärr hamnar betyget ganska lågt här. Just idag gjorde all is och den knöliga marken ridförhållandena särskilt dåliga. Det var ordentligt halt vissa bitar och på andra var den frusa marken som sagt rejält knölig. Det gjorde att vi bara kunde skritta, vilket i och för sig var vår plan också. Tyvärr finns det ytterligare en sak som mer permanent sätter ner ridbarheten på slingan. Den är alldeles för kort. Idag fick vi ihop 3,3 kilometer, kanske går det att förlänga ytterligare en kilometer när förhållandena är bättre, men inte mer än så. Betyget för ridbarhet stannar därför på en tvåa. Även under bättre väderförhållanden är det rätt meningslöst att åka iväg för att rida så kort.

Naturupplevelse

När det gäller naturupplevelse fick vi en stor positiv överraskning mitt på rundan. Efter en rejält brant och ganska lång klätterbacke kom vi upp på en smal, hög ås. Det sluttade brant nedåt åt båda hållen och norrut hade vi en fantastisk utsikt! Det blåste rätt kallt däruppe, men det var det värt! I övrigt var det fin skog, så betyget här blir en fyra, med extra plus för den fina sträckan på åsen.

Infrastruktur

Infrastrukturen på den här ridleden är alldeles utmärkt. Det finns en stor och bra parkering, där det till och med finns en stock för uppbindning av hästar och en uppsittningspall. Ridleden är en del av ett friluftsområde och jag gillar verkligen att man ser ridning som en naturlig del av friluftslivet. Dessutom är ridleden bra uppmärkt och väl separerad från promenadvägarna. Det finns även flera grillplatser och bra ställen att rasta på. Infrastrukturen är en klar femma.

Sammanvägt betyg

På det hela är det många rätt här. Det är bara så himla synd att slingan är så kort! Hade den varit en mil hade det här varit en riktig höjdare. Tyvärr drar det enda faktumet ner totalbetyget rejält och det blir på sin höjd en svag trea.Vi kommer tyvärr troligen inte återvända, åker vi iväg vill vi ha mer ridtid i förhållande till körtiden.

Glaserat

I större delen av Sverige, även Skåne, är det snö. Hos oss är det istället is. Det kom 35 mm regn på lite drygt ett dygn, och eftersom det varit kallt innan var marken inte så genomsläpplig. Sen frös det på. Idag har det varit en sån där dag där vädret ser jättefint ut genom fönstret, men väl ute blåser det kallt och obehagligt. Jag var ändå ute och saltade lite mitt på dagen, dels där hästarna måste gå över grusvägen vi har runt gården och dels där vi ska stanna för att se oss för innan vi kör ut på den lilla asfaltsvägen utanför. Även den var för övrigt alldeles isig.

Även ridbanan är glaserad. Vi hade ju sladdat den jämn men eftersom den var frusen har regnet inte kunnat rinna undan. Det är alltså en isskorpa på en till två centimeter ovanpå underlaget. I morgon ska det bli minus tio, så troligen kommer det bli någon slags tjäle under isen. När det blir plusgrader igen i början av nästa vecka säger prognosen mer regn – som självklart inte kommer ha någonstans att ta vägen det heller. Tyvärr finns det risk att det dröjer innan vi kan använda banan igen. Synd, vi som är så noga för att kunna ha ett vettigt underlag större delen av året. Jag övervägde ett tag att åka till ridhuset, men misstänker att det är ordentligt halt på vägen dit med. När jag fick höra att vägen dessutom var avstängd på grund av en olycka var ju saken klar. Det blir en vilodag.

Stallet i vinterläge

Enligt prognosen ska det bli kallt om några dagar. Efter våra förhållanden ganska ordentligt kallt, men med svenska mått mätt generellt sett inte hisnande kallt ändå, sådär minus tio till tolv grader. Men det innebär att vi måste sätta stallet i vinterläge.

Vi har två olika ventilationssystem i stallet. Båda är bra men fungerar i lite olika förhållanden. När det är plusgrader och ner till enstaka minusgrader har vi ett självdragssystem som till stor del bygger på de smarta gamla fönster som sitter i stallet. När det blir kallare stänger vi alla fönster och dörrar, öppnar inluftsventilerna och drar igång det mekaniska ventilationssystemet. Idag har vi alltså stängt fönstren och öppnat inluftsventilerna. Dessutom rengjorde vi gallret och provkörde utsugsfläkten. I kväll när vi tar in hästarna stänger vi alltså till stallet och drar igång fläkten. Den känner själv av hur stor effekt den måste gå på för att hålla en god luftkvalitet i stallet.

Vi har även dragit igång elledningarna i våra vattenledningar. Så här långt söderut är det inte nödvändigt med cirkulerande system, men det är förstås väldigt praktiskt att ha uppvärmda vattenledningar. De går på termostat, men på sommaren stänger vi av systemet helt.

Bättre byten

Jag och Grao började även den här dagen med ett pass hos Paulinda – perfekt början på en ledig dag. Jag beskrev hur jag tränat med höger skänkel, och fick tummen upp. Överlag märktes det fasktiskt under passet att det jobbet hade gjort nytta och jag fick i uppdrag att fortsätta lite till med det. Vi började med att checka av skolorna i trav. Där handlar det just nu mest om att få till jämnheten, de är riktigt bra, sen tappar vi ett eller två steg, sen är de bra igen. Vi måste kunna hålla dem jämna och bra hela tiden.

Sen övergick vi till övningen med de enkla bytena som jag har haft en hel del problem med hemma. Jag fick ju i uppdrag att rida in på diagonalen, gå ner till skritt, flytta i skänkelvikning undan den nya innerskänkeln och sen fatta ny galopp. Det blev verkligen inte bra och direkt när jag visade första gången hur jag gjorde och vilka problem jag fick såg Paulinda vad problemet var. Jag fick helt enkelt med baken lite för mycket i skänkelvikningarna. Jag fick istället vända på en stor bakdelsvändning undan den nya innerskänkeln, så jag flyttade framdelen mer än bakdelen. Ur den fattade jag sedan den nya galoppen, antingen efter ett helt eller ett halvt varv. Ibland fattade jag på helt andra ställen också, för att testa om det funkade. Det var en bättre övning för oss! Den ska jag ta med mig hem och jobba vidare med. Jag fick avsluta med att göra de enkla bytena på linjen som är i Msv C:1, och det blev riktigt bra!

Sen tog vi oss an bytena igen. Äntligen var de bättre! Två gånger missade han att byta alls, men idag var alla bytena rena. När han inte bytte fortsatte jag bara i förvänd och bytte när jag hade bra galopp. Jag överöser honom med beröm när det blir rätt! Vi avbröt efter ett antal rena byten och jobbade med uppridningar i galopp. Även där var jag rätt nöjd, även om jag inte alltid får den där perfekta linjen, men jag tycker att jag fick bra galopp. Vi avslutade med ytterligare några byten, på andra linjer, och de blev också bra. Då valde vi att avsluta helt. Så skönt att få avsluta vår intensivträningsperiod över jul på det sättet.

Piff och puff

Under några dagar har jag ägnat mina ridpass åt att verkligen säkerställa och finjustera att skänklarna funkar som de ska. Särskilt höger har jag en tendens att inte riktigt få igenom alla gånger. Grao lutar sig gärna mot högerskänkeln och det är inte alltid jag uppmärksammar det. Men sist när jag var hos Paulinda ägnade vi oss även lite åt överkurs-grejer. Passagen börjar kännas riktigt bra, och där vill hon nu att jag jobbar med att kunna variera den, lite fram, lite tillbaka, lite högre osv. Vi testade även några steg piaff för andra eller tredje gången. Paulinda beskriver rörelserna så här: Passage är bra trav långsamt. Piaff är dålig trav på stället. Eftersom vi har kommit längre med passage än piaff finns det risk att Grao försöker göra passage-traven på stället så jag måste hela tiden tänka ”dålig trav” i piaffen. En fördel är ju att Grao har så oändligt många nyanser i sin trav, han har både passagetraven och ponnytraven naturligt, det gäller bara att kunna beställa fram rätt. Det hela hänger alltså på min beställarkompetens, jag får jobba med att vässa den!

Miniekar och soluppgång

Idag gjorde vi en utflykt till Hagestads naturreservat, mellan Backåkra och Sandhammaren, på förmiddagen. Det regnade när vi åkte dit och när vi åkte hem, och det blåste en del, men vi fick en härlig promenad. Det var verkligen roligt att se miniatyrekarna som är speciella för området. De ser ut precis som stora ekar, men betydligt mindre. Lite bonsai-känsla! Vi hade dessutom med stormköket och gjorde krabbelurer till förmiddagsfika. Gott och mysigt! Kolla gärna in Ulriks film från rundan, jag bjuder på lite foton.

https://www.relive.cc/view/vPOpNpRDNRq

Julegranen kastas ut ut ut

Nu är glada julen slut, i alla fall för Ester. Julgranen har inte vält, mycket tack vare en riktigt bra fot tror jag. Däremot saknade den en hel del dekorationer och massor med barr, så det kändes dags att hotta den nu. Jag har barr överallt.

Mål för 2021

Så, nu måste jag bestämma mig för mål för 2021. Jag vill ha något att sträva mot och en plan för träning. Sen är det ju så att det absolut viktigaste för oss är att fortsätta med rakriktning och grunderna, Grao har inget svårt för rörelser utan allt handlar om hur bra grundkvalitet vi har. Men det är ju inte lika påtagligt, så jag väljer att sätta upp några indikatorer i form av just rörelser och tävlingsklasser.

Dressyr:
1. Få bytena befästa. Om vi kan börja testa lite serier är det en bonus.
2. Göra hyfsade piruetter
3. Piaff
4. Starta Msv C, antingen digitalt eller på riktiga tävlingar med resultat över 60%, i slutet av året över 63%
5. Bonusmål: digital start i Msv B eller Advanced medium

WE:
1. Kunna rida en bana på msv-nivå på hemmaplan
2. Kunna rida en bana på lägst Lätt A-nivå på bortaplan