Ny färg

För två år sedan köpte jag, lite så där på impuls, färg till våra trädgårdsmöbler i trä. Ambitionen var att renovera dem och sen måla dem snyggt. Nu visade de sig vara utom all räddning – skulle jag ersätta allt dåligt trä hade jag i princip byggt nya trädgårdsmöbler. Istället köpte vi nya möbler i konstrottning som vi är jättenöjda med.

Vi har dessutom en liten cafégrupp i aluminium – tre stolar och ett bord. De har hängt med bra länge och jag tänkte att de kanske skulle behöva en uppfräschning. Då kom jag ihåg färgen jag hade köpt. Jag visste att den funkade både på trä och metall – för tanken var redan från början att cafégruppen också skulle målas när jag renoverat trämöblerna. Det föll liksom bara bort när det inte blev någon renovering. Nu har jag tagit tag i saken. Jag började med att tvätta dem noggrant i spolspiltan – den är verkligen bra till mycket. Jag använde först vanlig slang och diskmedel, sen högtryckstvätt. Först blev de vitare, sen blev de prickigare igen. Det var förstås för att den vita färgen släppte på sina ställen.

Därefter hämtade jag upp färgen från källaren. Jag hade ju helt glömt vad det var för kulör, så lite spännande var det allt! Det visade sig vara nyansen Duck egg blue från Annie Sloan. Jag var absolut nöjd med kulören, den funkar dessutom bra mot dörrarna på innergården som jag ju bytte färg på förra året. Det hade jag förstås ingen aning om när jag köpte färgen ett år innan det.

Att måla den här typen av möbler visade sig vara galet pilligt. Hur jag en duttade med penseln fick jag kvar vita fläckar inne bland alla krumelurer. Jag tog fram en 7 mm bred akvarellpensel och satte mig med pilljobbet. Ett ganska stort antal timmar senare bestämde jag mig för att det fick duga. Någonstans under det arbetet slog mig tanken att metalliclack på sprayflaska kanske hade varit ett piggt och spännande alternativ 😀 . Nåja, jag gillar färgen och den jättematta finishen, så det var nog värt allt pill trots allt. Det var bara ett problem – dynorna.

De gamla gröna dynorna blev verkligen inte bra till den nya färgen! Det fick bli nya dynor också. Jag har inte riktigt bestämt mig för om jag ska åka och köpa de mörkgråa dynorna också, för en lite sobrare look. De var inte dyra, så jag skulle kunna unna mig det. Men jag får fundera lite. De rosa blev ju inte så tokiga trots allt.

Igång igen

I går var jag och fick stygnen i min tå borttagna, och det hade läkt fint. Jag firade med att rida. Grao har ju vilat sedan innan operationen, men vårt dressyrpass blev ändå helt ok även om det var lite spänt. Jag rider just nu massor med volter, blandat 20 m och 10 m, ibland bara en kvarts eller en halv 20metersvolt innan jag lägger en på 10 meter, och så mycket övergångar hela tiden. Jag rider även förvänd på stora volten och varvar med att bryta av till skritt, göra ett byte eller lägga en 10-metersvolt utåt från stora mittvolten. Jag tycker det är superbra för att få kontroll på alla kroppsdelar och få bakbenen att spåra rakt in under honom.

Idag tog vi tag i vår kilometerjakt igen -och lade 11,5 km till saldot. Jag hade egentligen tänkt rida närmare 15 km, men det var varmt och mycket insekter så vi kortade av lite. Vi har totalt lite drygt 50 km nu, så det är fortfarande mycket kvar men jag tror absolut vi kommer hinna trots det lite olägliga uppehållet för operationen.

Sorg

Vi har sorg på gården. Vår underbara katt Ester finns inte längre med oss. Hon blev överkörd och dog natten till fredag. Vi kommer alltid bära med oss minnet av den levnadsglada kattungen med smeknamn som crazy kitten. Vi lyssnar efter hennes kväkande jamande som fick oss att skämtsamt kalla henne Franny Fine. Mina ben undrar var katten som alltid smekte sig mot dem har tagit vägen. Vi saknar hennes humor och sköna personlighet och inser att ingen katt längre knackar på dörren för att vi ska öppna. Sixten saknar sin vilda lillasyster.

Tråkigt

Igår gjorde jag ytterligare en nageltrångsoperation. Jag opererade ju båda stortårna förra året, men det blev inte bra. Därför opererades vänster om i november och höger var planerad till januari. På grund av pandemin sköts den operationen fram, men igår skulle det alltså vara dags. Skulle vara, men så blev det inte. Den vänstra tån har inte blivit riktigt bra, och det har inte läkt ordentligt. Därför bad jag läkaren titta på den med. Hon konstaterade snabbt att det absolut viktigaste var att få ordning på vänster. Höger får vänta – eller så låter vi den vara för att inte riskera att hamna i samma läge med den. Den är ju inte helt problemfri, men bättre ha den så än få en till som inte läker ordentligt. Så nu sitter jag med vänster fot i högläge i bandage och har tråkigt. Jag hade fått ihop fyra mil på Graos och min distansutmaning innan, jag får rida ikapp när jag läkt igen. Ester håller mig i alla fall sällskap ibland, men precis som jag är hon egentligen för rastlös för det här.

Mångsidig grej

I stallet har vi en mängd S-krokar. De är jättepraktiska, det går att hänga allt möjligt på dem. Ytterligare ett användningsområde är för att dra på ridstövlarna. Kroken är lätt att haka i dragkedjans draggrej och sen är det bekvämt att dra upp den, även med dragkedjan mitt bak. Slött? Kanske, men ganska praktiskt!

Distansutmaning

Grao och jag har anmält oss till Distansryttare på distans sommarutmaning – rid 16 mil på åtta veckor, ridturer över 1 mil räknas. Utmaningen började i måndags, och då mjukstartade vi med dryga milen tillsammans med Ulrik och Josefine. Idag har Grao och jag varit iväg själva och ridit, delvis på helt nya vägar för oss. Det var magiskt vackert i skogen, den här tiden är fantastisk. Vid ett tillfälle red vi genom ett fält av ramslök, det doftade gott! Grao tyckte först att det inte var hans vanliga skog, men efter ett tag bestämde han sig för att det nog var ok ändå. Vi har det så roligt tillsammans. Jag testade även Ulriks ridväska. Den var helt ok att rida med i alla gångarter, men nästa gång ska jag testa att sätta den på vänster ben. På höger ben tog den i sadeln när jag skulle sitta av, och Grao är ju lite känslig vid avsittning så det blev inte så bra – även om det inte hände något värre än att han hoppade till. En bra sak var att jag kunde ha en liten flaska med 2 dl vatten med mig, gott när vi hade galopperat i värmen. Grao tog i ordentligt, och svettades så det bubblade ut svett igenom sadelgjorden. Jag har rätt mycket jobb nästa vecka, och sen ska jag operera min tå igen, så det blir en kortare paus för oss. Men jag hoppas få ihop två pass innan dess, då kommer vi ligga rätt bra till ändå tror jag. Dagens runda adderade 16 km till vårt saldo, bra jobbat en torsdagkväll!

Lite kissar

Nu har det varit en del sköna vårkvällar och Ester och Sixten vill gärna vara ute i skymningen. Igår tog jag ut kameran, och trots det dåliga ljuset fick jag en del ok bilder – och en helt galen.

På bettet

Jag har under en tid letat efter ett begagnat novocontactbett att varva med. Förra helgen gick jag in på Hästnet och gjorde en koll, men av någon anledning började jag även kolla på Fager-bett. Jag har ju aldrig provat något sådant innan, men blev lite nyfiken – och vips hade jag råkat köpa ett begagnat Fager Fanny. Idag testade jag det för första gången, och jag var verkligen positivt överraskad. Grao verkade trivas superbra på det, även om det var nytt för honom. Jag har ju framför allt haft lite bekymmer med att han blir orolig i munnen när jag länger ut tygeln t ex i längning av formen på halvvolt och i ökad skritt i dressyrprogrammen. Än så länge känns det som om vi kommer ha bättre förutsättningar i det arbetet med det här bettet. Bettet går att placera på lite olika sätt så de låser eller inte låser. Jag satte det utan låsning framåt, men med låsning uppåt. Jag ska testa att ha det även på andra sätt.

Nya linjer

Grao och jag inledde helgen hos Paulinda – det är bäst! Den här gången var det lite extra bra faktiskt, vi var alla mycket nöjda efter träningspasset. Redan i första galopperna kändes det att det skulle bli ett toppenpass. Allt arbete med rakriktning som jag jobbat med hade givit resultat och vi hade en fin, spänstig, taktmässig och rakriktad galopp. Ur den svängde jag över, red något varv i förvänd och bytte. Det gick riktigt bra åt båda hållen, utom det allra första bytet – då jag spände mig, tittade ner och kollapsade. Men när jag sedan skötte mig blev det toppen.

Vi fortsatte med piruetterna och gick vidare från det arbete vi tidigare gjort på volt. Nu red vi in på en svag diagonal vid M med sikte på A på kortsidan. När vi närmade oss medellinjen samlade vi ordentligt och vände runt och red sedan rakt fram i lite större språng mot H. Det blev alltså som en spets mellan två långa diaognaler, allt i samma varv. Det var verkligen en jättebra övning, framför allt för att vi kunde rida på framåt ur piruetten så vi inte fastnar i broms där.

I traven började vi arbeta med skolor, framför allt diagonalslutor. Den åt höger tenderar vi ibland att ramla åt sidan, mot höger skänkel. Där ska jag forstätta att träna diagonalsluta, öppna rakt fram, diagonalsluta för att befästa innerskänkelns roll som framåtdrivande och för att inte tappa böjningen. Därefter lekte vi lite med trav, passage och piaff med lite olika övergångar. Det går rätt bra att gå från passage till piaff, men sen bör jag trava ur piaffen. Piaffen gör jag fortfarande rätt få steg, och idag fick jag även träna på att göra ganska korta sträckor passage, trava fram några steg i nedsittning och sen över till passage igen – för att snabbt hitta takten och för att inte tappa drivet framåt.