Smaskig sommartårta

Vi blev lite midsommarinspirerade och bestämde oss för att baka en jordgubbstårta och ha med oss till midsommarfirandet igår. Den blev verkligen supergod! Vi hittade den på västerbottensosts webbplats och det är alltså riven ost i kolasåsen – något som gav den en ganska god sälta (även om jag tror den hade funkat även utan ost, det kändes lite som en gimmick)

10 bitar, ugn 175 grader

BOTTEN

Smör
Kokosflingor
4 ägg
2 dl strösocker
1 dl potatismjöl
1 dl vetemjöl
1 tsk vaniljpulver
1 1⁄2 tsk bakpulver

KOLASÅS

25 g smör
1 1⁄2 dl grädde
1 dl ljus sirap
1 dl socker
1⁄2 dl Västerbottensost®, riven

JORDGUBBSFYLLNING

4 dl vispgrädde
200 g färskost
1 1⁄2 dl florsocker
1 1⁄2 tsk vaniljpulver
500 g jordgubbar, i småbitar

GÖR SÅ HÄR:

Tårtbotten: Klä en springform med höga kanter med bakplåtspapper. Smörj formen med smör och bröa med kokos. Ställ åt sidan.

Vispa upp ägg och strösocker vitt och fluffigt med elvisp i ca 5 minuter. Tillsätt de torra ingredienserna och vänd försiktigt runt till en klumpfri smet. Häll smeten i formen och grädda i nedre delen av ugnen i ca 35-40 minuter. Tag ut och ställ i frysen direkt för snabbare nedkylning. Skär sedan i 3 eller 4 bottnar.

Kolasås: Bryn smöret genom att smälta det på hög värme tills smöret tystnat, sänk då till en låg temperatur. När det bildats en ljusbrun bottenmassa i kastrullen tillsätts resterande ingredienser. Gör ett uppkok under omrörning och sjud i 3 minuter. Kyl ner kolasåsen under omrörning och ställ svalt.

Fyllning: Vispa upp grädden hårt i en bunke. Ta ytterligare en bunke och vispa upp färskost med florsocker och vaniljpulver. Tillsätt jordgubbsbitarna och rör ihop. Blanda ned hälften av den vispade grädden med jordgubbsfyllningen och vispa till en tjock smet, enklast med ballongvisp.

Tag fram bottnarna och lägg den tjockaste botten på ett tårtfat. Fyll med ett lager av jordgubbsfyllningen och lägg sedan på nästa botten som du fyller med kolasås. Upprepa till sista bottnen och bred sedan tårtan med resterande grädde.

Toppa med jordgubbar och ätbara blommor.

Ett ridproblem

Hej, det är Grao! Då jag inte har något eget konto på bukefalos eller hästforum lånar jag mattes blogg för att ställa en fråga och få lite råd och hjälp.

När matte och jag rider har vi traditionell ansvarfördelning. Jag springer, matte styr. Det borde inte vara något problem om alla i ekipaget är lika kompetenta – men jag har så svårt att få min matte att styra bra. Mitt senaste problem med henne är att hon har börjat styra fel i galoppen. Hon glömmer sig helt enkelt och styr så vi hamnar åt fel håll. Det är sjukt irriterande! Hon uppskattar inte heller när jag försöker fixa det genom att göra om galoppen. Då bryter hon istället av. Sen fattar hon galopp, och tro det eller ej – vi hinner knappt få upp ångan så styr hon fel IGEN.

Jag har resignerat och skiter i att försöka ta ansvar nu. Matte verkar fungera rätt bra då, hon vänder över åt rätt håll, klappar och säger att jag är duktig. JA, jag är duktig. Men hon är ett klantarsle som inte ens kan styra rätt! Så nu undrar jag – ska jag helt enkelt resignera och acceptera mattes klantighet och ha det trevligt och glatt med henne, eller ska jag försöka utbilda henne vidare trots att hon är rätt talanglös?

Typ hoppträning

Nu har Grao och jag varit med på en riktig hoppträning. Eller vänta här. Vi har varit med på en gruppträning där det låg bommar på marken. Vi ska inte ljuga! Det var en kompis till mig som hörde av sig – det saknades folk i deras bomträningsgrupp. Jag bestämde mig för att hoppa på!

Grao har ju från början tyckt att det där med bommar är rätt suspekt, men efter en del träning har han kommit över det och går ju numera bra över bommar i både trav och galopp. De här bommarna var plastklädda och hade massor med olika färger. Men varför skulle det vara ett problem? undrade Grao och tuffade snällt över de bommar som låg ute. Vi började med travbommar i en solfjäder – en utmärkt övning för oss. Här blev det tydligt att jag måste rida lite olika i de båda varven – i höger varv får jag skåla ur för innerskänkeln och rida mot yttertygeln. I vänster varv fick jag istället passa höger bak med ytterskänkeln så den inte sladdade ut. En bra spårningsövning med extra schvung liksom!

Vi övergick sedan till att rida kombinationer av travbommar och galoppbommar och allteftersom passet gick blev jag stabilare i hoppsadeln – som jag absolut inte är van att rida Grao i – och vi blev säkrare på taxering och tempon. Grao var superduktig och lade sig rätt själv och trampade om vid något tillfälle. Han har ju en elastisk galopp och har inga problem med att korta eller länga sig. Allra bäst blir det när jag inte lägger mig i i onödan – något Grao faktiskt hade kunnat tala om för mig hela tiden.

En enkel fråga kan man tycka

I helgen ska vi åka till Laxå. Det är ju jättefint att åka norrut utmed Vättern, oavsett om man väljer östra eller västra sidan. Men helgen före midsommar finns det en liten detalj att ta hänsyn till: Vätternrundan.

För att inte riskera att hamna mitt i cyklistfältet gick vi in på Vätternrundans webbplats för att kolla på vilka vägar de kör och under vilka tider. Grundläggande information för ett cykellopp kan man tycka – men informationen finns inte! På något ställe står det en uppmaning till bilister att ”välja andra vägar”, men det står inte vilka vägar som inte är andra vägar vilket gör det ganska svårt att räkna ut vilka vägar som ÄR andra vägar och man alltså ska välja. Dessutom finns det ju en radda olika lopp, som alla har olika sträckning. Tror jag. För det står inte heller, men det kan ju inte gärna vara samma sträckning på lopp som är 10 km, 15 km och 30 km, när 30 km är runt sjön. Det är även oklart till och med vilka dagar som det körs lopp. Slutdatum anges till både den 15, den 16 och den 17 juni.

Jag hittade en FAQ, men inte heller där fanns svaret på mina frågor. Däremot fanns det en knapp ”ställ din egen fråga”. Jag gjorde det. Ett par dagar senare hade det kommit upp svar på frågor ställda efter min, men min fråga var obesvarad. Märkligt tyckte jag, det kan ju inte vara så svårt för någon som jobbar med detta att svara? Frågorna känns rätt grundläggande. Men jag ger mig inte, utan skickar en fråga till arrangören på messenger. Efter någon timme får jag svar! Svaret är en länk till sidan om vad som gäller inne i Motala (vilket jag hittat). Det är ju dock inte på något sätt svar på frågorna jag ställt om vilka lopp som går lördag och söndag och vilken sträckning de har. ”Har du ytterligare frågor får du maila xx”. Jag upprepade min fråga på messenger eftersom jag inte riktigt fattade vad som gjorde att personen inte ville svara på den. Frågan lästes men besvarades med radiotystnad. Jag mailade xx, vid det här laget rätt uppgiven.

Och vet ni vad! XX ringde! XX var jättetrevlig och svarade på mina frågor som även han tyckte var jätteenkla! Han konstaterade dessutom att de brustit rejält som inte lagt ut detta på sin webbplats och konstaterade att det ju faktiskt är bättre även för cyklisterna om bilisterna vet var de cyklar och kan undvika de vägarna. Win – win alltså. Jag fick till sist ett ruttförslag för lördagen, som kommer vara en dag med mycket cyklister runt hela sjön. Jag fick även beskedet att allt är över lördag kväll – på söndagen är det alltså fritt fram för oss att köra hur vi vill.

Vätternrundan startade 1966 – det kanske är dags att arbeta fram lite moderna rutiner? Internet har ju trots allt funnits några år nu.

Med skärpa

Jag gillar ju att fotografera fåglar, men har inte haft någon tillräckligt bra utrustning tidigare. Förra veckan hittade jag ett mycket prisvärt Sigma 150-600 och bestämde mig för att slå till. Och vilken skillnad! Nu kommer det verkligen vara kul att försöka fota fåglar – det är fortfarande ett svårt motiv, men nu finns i alla fall en möjlighet att kunna få bilder med skärpa i. Jag övade lite på en skrattmås ikväll:

Konstig utflykt

När alla andra firar nationaldag firar vi den något större högtiden Ulriks födelsedag. Enligt tradition firade vi med en utflykt – och det blev ju lite extra roligt att kunna utflykta i gul sportbil med taket nere i strålande väder.

Vi valde att åka runt på vackra småvägar lite på tvärsen upp till Kristianstad där vi åt lunch på Bara burgare. Det är ett enkelt ställe som har helt suveräna burgare, hemgjord ketchup och supergod aioli och välfriterade pommes frites. Därefter åkte vi till Wanås slott och promenerade runt i skulpturparken. Parken är stor och vacker och det är hög kvalitet och stor variation på konsten, ett höjdarresmål. Vi konstaterade att den hamnar på andra plats av de skulpturparker vi besökt – Pilane på västkusten är svårslaget, mycket på grund av att den kala och avskalade naturen där lyfter konsten så bra. Här kommer lite bilder från parken och skulpturerna – just nu blommar dessutom de jättestora rhododendronarna helt fantastiskt.

Den fina dagen räckte nästan hela vägen hem – mindre än en mil hemifrån fick vi stanna och ta upp taket på bilen.

Förvänt

Idag hjälpte Ulrik mig lite från marken när Grao och jag tränade dressyr. Vi fokuserade på förvänd galopp. Vägen vi red var halvt igenom, flytta lite sidvärts mot långsidan och genom kortsidan, sedan in på diagonalen och tillbaka till rättvänd galopp.

Första försöket var ren katastrof! Det funkade inte alls. Jag tappade styrningen och vi bara fladdrade runt. Ulrik lät mig rida vägen några gånger i skritt och trav istället. Det var en jättebra taktik, Grao fick förstå vad som väntades av honom i lugn och ro och allt blev lugnt och sansat. Vi red vägen åt andra hållet i skritt och trav också när vi ändå höll på. Samtidigt hjälpte Ulrik mig lite med sitsen. Jag har ju haft så stort fokus på att sitta kvar på inner sittben under lång tid så jag har tappat kontrollen på ytterskänkeln. Den åker upp och jag driver för högt upp och långt bak. Jag fick släppa stigbyglarna i skritt och känna mig lite för – och vi konstaterade att jag ibland måste släppa ut knäna något när jag ska driva för att få drivningen runt och liksom uppåt. Det funkade bra i skritt, men är förstås mycket svårare i galopp samtidigt som jag håller på och fokuserar på annat. Jag måste helt enkelt jobba med att programmera om muskelminnet så det blir rätt – och det kommer säkert ta lite tid.

När jag sen tog vägen igen i vänster galopp blev det riktigt bra! Första gången slarvade jag när jag skulle in på diagonalen efter att ha klarat hela kortsidan och fick ett omslag, men sen gjorde vi det hur fint som helst.

Höger förvänd är svårare för oss, och här tappade jag greppet första två gångerna. När jag kom ut på långsidan mot första svängen körde han ner huvudet, jag försökte få upp det samtidigt som jag höll baken på plats med ytterskänkeln – det gick inte alls bra! Men sen bestämde jag mig för att lätta i handen sår fort jag kände att huvudet var på väg ner och inte kompensera – han fick helt enkelt ta ansvar för sin huvudposition själv. Jag fokuserade bara på att sitta kvar i rätt galopp. Då blev det riktigt bra! Det är klart att han inte ska köra ner huvudet, men det får vi ta sen. En sak i taget.

Vi konstaterade att höger förvänd är svårt för Grao eftersom han måste sätta in höger bak rakt under sig och ta rätt mycket vikt på det. Det gör ju att höger förvänd också blir väldigt bra träning för honom. Han blir mindre och mindre oliksidig, men det märks ju fortfarande.