De flesta blommorna har vissnat, men än finns det några kvar på magnolian. Och det är rätt vackert när det börjat komma blad också, även om blommorna på bar kvist är väldigt speciella.
Är det viktigt vad som är sant?
Rätt ofta sprids kopierade budskap med tveksamma källor på sociala medier. Det här är ett som cirkulerat den senaste tiden:
Med anledning av nyheten att en skola förbjuder ett barn med autism att delta i skolresor känner jag ett behov av att skriva det här.
Det finns pojkar och flickor som ingen bjuder in till födelsedagar till exempel. Det finns särskilda barn som vill tillhöra ett team men bli inte vald för att det är viktigare att vinna än integrera dessa barn. Barn med särskilda behov är varken sällsynta eller konstigt, de bara vill vara som alla andra … accepteras!!
Får jag ställa en fråga? Är det någon som är villig att kopiera och klistra in det här inlägget till sin vägg utan att dela det, som jag gjorde för en vän? Tack
Det finns inga belägg för denna ”nyhet” över huvud taget, och om det finns någon verklighetsbakgrund så är den troligtvis inte från Sverige, då inlägget är översatt från engelska. Detta skriver Metros Viralgranskaren om.
Jag påpekade detta under en delning av inlägget och fick till svar att det inte spelar någon roll om det är sant eller inte – för budskapet är viktigt och manar till eftertanke. Det kan ju på sitt sätt vara lite fint – men jag tycker faktiskt det är besvärande att man hänvisar till falska eller okända ”nyheter” och ”fakta” i den här typen av inlägg. Det är ju så lätt att det blir en sanning att svenska autistiska barn förbjuds av skolan att delta i skolresor och aktiviteter. Precis som det i andra fall kan vara andra saker som faktiskt aldrig har hänt som blir allmän sanning.
Så nej, jag tycker inte att det är okej att sprida osanningar bara för att man har ett gott syfte. Och gränsdragningen för ”ett gott syfte” är ju högst personlig och flytande. Den kan lätt flyttas och hamna i ganska ljusskygga nejder.
Detta med att det inte är så viktigt vad som är sant och falskt, vad som är fakta och fiktion eller kanske framför allt att fakta och eget tyckande så ofta jämställs som lika tungt och lika viktigt tycker jag är besvärande. Vi lever i en tid där det är lätt att sprida åsikter. Belagda fakta samsas sida vid sida med vilda teorier, kvasivetenskap och fria fantasier. Vad som får spridning beror mer på hur många man får att dela än hur sant det som sägs är. Förmågan till källkritik och ett granskande förhållningssätt har aldrig varit viktigare.
Jag har full förståelse för att man vill sprida ett budskap som man tycker är viktigt. Jag har full förståelse för att man vill visa sitt stöd för en utsatt grupp. Jag har full förståelse för att detta kan ses som ett uttryck för medmänsklighet. Men det ursäktar i min värld inte att man sprider osanningar, halvsanningar och rena påhitt helt okritiskt. Skriv istället ett eget inlägg utifrån vad du själv tycker och känner.
Nej SvRF – det kommer inte nya lastbilsregler i september
Idag går Svenska Ridsportförbundet ut med nyheten att det blir nya regler för den som kör lastbil yrkesmässigt från och med 10 september. Detta är fel! Reglerna har funnits i många år redan.
Ett av de områden som jag bevakar lite extra är körkorts- fordons- och trafikfrågor för hästfolk. Det är ett komplext område, med många regler, ännu fler undantag och få fall som är prövade rättsligt. För en månad sedan skrev jag om regler för att köra lastbil med C-körkort eller C1-körkort. En av de saker som berördes då var YKB – yrkeskompetensbevis för lastbilschaufförer. Detta infördes redan 2009. De som redan körde lastbil yrkesmässigt då behövde inte gå den månadslånga introduktionsutbildningen. Däremot måste de göra sina fortbildningsdagar, i snitt en per år. Detta kollas av vart femte år, och har man gjort det man ska får man sitt YKB förlängt i fem år. Det är detta det handlar om. Om du vill veta precis vad som gäller, läs gärna min text på tidningen Ridsports webb.
En trädgårdsrunda
Att ha en trädgård är härligt! Jag gillar att gå ut och njuta av alla blommor och ofta plockar jag med mig en bukett in. Lika härligt är det att ta med kameran på trädgårdsrundan och med den upptäcka vad som hänt sedan sist. Vad är nyutslaget? Vad växer här? Fast jag redan bott här två somrar blir jag ofta förvånad, ibland över sådant jag inte tänkt på och ibland till och med över sånt jag själv planterat och glömt bort. Jag är trädgårdsamatör och rätt mycket nybörjare. En del grejer jag gör blir bra, annat blir mindre lyckat. Men trädgården är ett mycket långsiktigt projekt och jag låter den växa fram och förändras.
Just nu blommar många olika sorters tulpaner:
Klockhyacinten är en favorit som finns på många ställen i vår trädgård. Den är även fin i vas.
När vi var på utflykt i helgen hittade vi den här rosen. Den heter Midnight Blue och doftar fantastiskt gott. Den fick en hedersplats på vår innergård.
Hagvård
På vår gård finns ingen traktor. För det mesta är det inget problem, vi har planerat gårdens logistik för att klara oss utan. Men det är klart – när vi putsar hagarna med gräsklipparen känns det ju som det hade varit praktiskt med något som kan ta lite mer i taget… Dessutom kryper det upp lite sten ur marken. Den måste vi förstås plocka för hand för att inte förstöra gräsklipparbladet.
Vi har två beteshagar, båda med bete insått på åker ytterligare en hektar skogsdunge. När vi flyttade hit fanns ju inga hagar alls och marken var odlad. Den ena biten kunde vi så in direkt efter skörd på hösten. Vi valde att inte plöja utan bad bonden som hjälpte oss att bara ”rafsa” lite i ytan med harven för att få en så tramptålig yta som möjligt. Vi valde även ett utsäde med stor andel tramptåliga arter. Den andra biten var det betor på, och det skördas så sent att vi inte kunde så in på hösten, utan det fick bli en tidig vårsådd istället.
För oss kändes det otänkbart att ha hästarna i den lilla vinterhagen hela första sommaren, så vi valde att låta dem gå på betena redan första året. Det gjorde att tillväxten var ganska svag. Förra året var det lite bättre, men då vi hade både sto och hingst var vi tvungna att använda båda hagarna hela tiden. Ingen mark fick vila. Även det inverkade förstås negativt på tillväxten. Men i år har det smällt till – oj vad det växer! Arno är ju kastrerad, så alla hästarna kan gå tillsammans. Det gör att vi kan växla mellan de båda hagarna, jag skulle gissa att det blir lagom att ha dem en månad i taget i varje hage.
God problemanalys
Min vän Åsa Saletros beskriver idag i ett blogginlägg hur hon arbetat med sin unghäst för att lära honom åka hästtransport. Jag är imponerad av hur hon, trots en otäck upplevelse, klarar av att analysera problemet och bryta ner det i små bitar. Sedan funderar hon ut sätt att arbeta med varje liten bit för sig – på så sätt blir problemen lösbara. Särskilt intressant är det att hon även tittar på sig själv och den påverkan hon har – vad blir jag rädd för, hur påverkar det och hur kan jag minska min egen negativa påverkan? Hennes slutgiltiga metod är på intet sätt en universallösning för transporträdda hästar – men modellen för hur hon tänker och resonerar sig fram är ett föredöme för alla som arbetar med hästar på olika sätt.
Foderbyten och stärkelse – varför orsakar det problem?
Varje onsdag publicerar jag ett kunskapsinlägg om foder. De här inläggen kommer även in i kunskapsdatabasen på www.foderstatonline.se
Så här års håller många på att långsamt vänja hästarnas matsmältningssystem vid gräs. Att gå från hö eller hösilage till färskt gräs är ju ett foderbyte, och hästar är känsliga för foderbyten. Men varför är det så?
Svaret finns i hästens matsmältningssystem. Hästen är en grovtarmsjäsare, anpassad för att äta stora mängder grovfoder under lång tid. Det innebär att matsmältningen fungerar ungefär som hos människan fram till och med tunntarmen. Tänderna biter av och sönderdelar maten, och den sväljs ner i magsäcken. Här finns dock en viktig skillnad mellan häst och människa – i övergången mellan matstrupe och magsäck sitter en ringmuskel som förhindrar att maten går åt fel håll. Det innebär att hästar inte kan kräkas, och gas som bildas i mage och tarmar kan inte heller ta den vägen ut.
Magsäcken hos hästen är liten, den rymmer bara ungefär 10% av mag/tarmkanalens volym. Det är ett bra system så länge hästen äter långsamt och länge. Kommer den däremot över en stor mängd lättätet foder eller foder som sväller, till exempel torr betfor, innebär det problem. Magsäcken blir då för full, och det kan bli en gasutveckling. Detta kan i värsta fall leda till att magsäcken spricker. I magsäcken är miljön mycket sur, med ett pH-värde neråt 2,0. Den sura miljön bidrar till nedbrytningen av fodret och gör näringsämnena mer lättåtkomliga. Dessutom dödar den en del bakterier. Stora mängder kraftfoder höjer pH-värdet i magsäcken och minskar de goda effekterna.
I tunntarmen höjs pH-värdet med hjälp av bukspott och galla. Här tas näring upp genom spjälkning. Hästar har ganska låg grad av enzymet amylas som bryter ner stärkelse. Det gör att man måste vara försiktig med att ge för mycket stärkelserikt foder på en gång, det som inte hinner brytas ner fortsätter till grovtarmen och stör processen där. Amylaset räcker till motsvarande 0,4 kg havre per 100 kg häst och utfodringstillfälle. Var uppmärksam på att fodermedel som korn och majs innehåller betydligt mycket mer stärkelse än havre och bör alltså ges i mindre givor än så.
De stora skillnaderna mellan häst och människa är dock processen i grovtarmen, som är ett samlingsnamn på blindtarmen, tjocktarmen och ändtarmen. Hästens föda består till stor del av cellulosa. Cellulosa kan inte brytas ner genom spjälkning utan måste jäsas. Jäsningen kräver mikroorganismer, och i hästens tarmsystem finns flera miljarder bakterier per gram foder som passerar. Det är i grovtarmen de stora volymerna av hästens matsmältningssystem finns, Blindtarmen, som hos hästen är en viktig del av matsmältningssystemet, rymmer 25-35 liter och grovtarmen tre till fyra gånger så mycket.
I grovtarmen finns en mängd olika arter av mikroorganismer, och de är alla specialiserade på att bryta ner någon typ av foderkomponent. Floran av mikroorganismer skräddarsys alltså efter vilken typ av foder som hästen äter. Vid ett foderbyte måste således floran förändras, och det tar lite tid. Optimalt är därför att gradvis vänja hästen vid det nya fodret över två till tre veckor. Snabba foderbyten leder till mindre effektiv jäsning, och kan också göra så att jäsningen går fel. Vid all jäsning bildas metangas, som till stor del tas upp av kroppen. En liten del passerar dessutom genom ändtarmen. Vid en felaktig jäsning kan stora mängder metangas bildas och orsaka gaskolik. Störst risk för det är om hästen får en för stor mängd lättjästa kolhydrater i grovtarmen. När allt fungerar som det ska bryts hästens kraftfoder ner i tunntarmen och grovfodret jäses i grovtarmen. Om tunntarmen inte hinner med, till exempel för att kraftfodergivan har ökats plötsligt, går kraftfodret vidare till tjocktarmen och jäses där. Förutom att det tar kapacitet från grovfoderjäsningen så kan det leda till feljäsning. Tänk därför på att om hästen går på bete och inte får något kraftfoder alls så går det inte att sätta den på full kraftfodergiva direkt när den stallas upp igen. En spannmålsgiva bör ökas med max 200 g per dag för att matsmältningssystemet ska hinna med att anpassa sig.
Lite att tänka på:
- Hästen är en grovtarmsjäsare
- Floran av mikroorganismer är skräddarsydd för det foder hästen är van vid
- Det tar tid för mikroorganismerna att anpassa sig till ett nytt foder
- Hästen ska bryta ner kraftfoder i tunntarmen och grovfoder i grovtarmen
- ’Vid för stora stärkelsegivor eller för kraftiga höjningar av kraftfoder hinner tunntarmen inte med och kraftfodret jäses i grovtarmen, vilket kan störa hästens matsmältning och orsaka kolik.
Mer om ridslingor och leder
Jag fick ju en fråga om var ridslingorna vi rider ligger – och självklart delar jag gärna med mig av det! Den fina slingan vi testade i helgen är i Skabersjö/Torup. Vi parkerade en knapp km från Skabersjö Ridklubb, precis intill slingan. På kartan ser det ut som om det även går att parkera vid ridklubben och rida till slingan.
En annan slinga på dryga 9 km är den i Snogeholm. Där finns en särskild hästtransportparkering markerad på kartor och skyltad.
Sen rider vi gärna på ett par ställen i Häckeberga, men där har vi inte hittat några markerade slingor. Vi har ridande vänner som bor där, så de får guida oss!
Slingorna hittar vi oftast genom att leta på nätet. Ystad-Österlen Ridledsförening är ett bra ställe att börja på. Kartan till Skabersjö hittade Ulrik på Svedala kommuns hemsida. Det står även om den på Malmö stads sida.
Skrylle är ett annat område där det finns ridmöjligheter. Här finns kartan över området.
Även på Hästen i Skåne finns det information om ridvägar.
Bra tips från coachen
På Hippson hittade jag en del riktigt bra tips för hur man förbättrar ridningen i några teknikhinder i Working Equitation. Missa inte att läsa här!
Rabarber rabarber
Vår rabarber är lite sen i starten, men nu växer den så det knakar. Förra året hittade jag ju på rabarberkladdkakan med inspiration från den citronkladdkaka som var väldigt populär just då. Så här gör man den:
Koka 150 g smör, en rabarberstjälk skuren i tunna skivor och 1 dl muscovadosocker tills rabarberskivorna faller sönder. Blanda i 2,5 dl mjöl, 2 dl vanligt socker och 3 ägg. Häll i bröad springform och grädda ca 18 min i 175 grader. Vispa en maräng. Spritsa och bränn av. Eller skippa marängen, det blir jättegott ändå.
I helgen gjorde jag en annan god och enkel variant av rabarberpaj med knäckigt täcke. Jag mäter sällan och har inga exakta mängder, men här är en ungefärlig beskrivning.
Skiva rabarber och blanda med potatismjöl och täck botten av pajformen.
Blanda vanligt socker, muscovadosocker, havregryn och lite mjöl. Gissar att jag har ung 1 dl av varje utom mjölet som är ung hälften till en liten pajform. Sen blandar jag i smör – antingen smält smör (ca 250 g) eller flytande smör/oljeblandning. Blandningen ska bli lös. Bre ut blandningen över rabarbern och grädda, för en tunnare paj brukar 25 min i 200 grader vara lagom. Låt pajen svalna lite så den knäckar till sig innan du serverar.