Kajsa på Olsgård

Grao går sedan en tid utan skor bak. Det funkar alldeles utmärkt, men då jag rider en hel del på grusvägar och ofta i lite högre tempo har jag valt att ha joggingskor på honom vid uteritter där jag vet att jag inte kommer rida på mjukt underlag hela tiden. Syftet är förstås att han inte ska slita mer på hovarna än de växer, han har inte jättesnabb hovtillväxt. Han är däremot inte ett dugg besvärad av att gå barfota på hårda underlag, det är skönt! För ett år sedan köpte jag ett par Equine fusionskor till honom, modellen som har en rem i karleden och en över tån. De har funkat jättebra, men jag tycker remmen bak, som ska in och låsas i två ringar, har varit bökig. För några veckor sedan var Grao och jag i Snogeholm och red. När jag kom hem insåg jag att han bara hade en sko kvar bak. Jag hade inte märkt att han tappade den ena! Jag hade just då väldigt ont i ryggen, och troligen hade jag inte lyckats dra åt bakremmen tillräckligt bra. Jag åkte tillbaka och letade, men hittade inte den förlorade skon. Det var förstås lite irriterande, de kostar rätt mycket pengar och den var inte alls särskilt sliten. Men jag fick ge upp, jag hittade den helt enkelt inte.

I den vevan var hovslagaren hos oss och jag berättade om den tappade skon. Han tyckte absolut att Grao behöver ha något som skyddar hovarna bak vid längre uteritter på grusväg, så jag fick helt enkelt beställa ett par nya. Jag mätte hovarna igen för att kolla att han fortfarande hade samma storlek. Men den här gången insåg jag att det fanns två modeller med rem över skon fram. Den andra modellen hade inte remmen bak, utan en helt annan konstruktion. Jag bestämde mig för att köpa den istället. Det är vi nöjda med både Grao och jag tror jag! Jag upplever att de här skorna både sitter bättre på och är lättare att ta på. De har en tamp fram med en ögla – där kan man haka i en hovkrats och dra, så får man fast skon bra. Sen är det kardborrband och en rem med ett bra spänne som man drar åt över kardborrbanden som extra säkerhet. Det enda jag inte tyckte var bra var att öglan för att fästa den överblivna remmen i är på i mina ögon fel sida. Den sitter så man får vika tillbaka remmen från spännet för att trä i. Jag drar hellre remmen över spännet och fäster den på andra sidan. Det finns silkiongummisnoddar som löser sånt.

Nu har vi provat skorna några veckor och fått några riktigt fina ridturer med dem – det är skönt att dagarna är på väg att bli längre igen.

Under den mörka perioden har jag saknat en bra skrivbordslampa och en lampa av något slag i vårt vardagsrum utöver taklampan. Förra veckan var jag i Malmö och den lilla butiken Gamla lampor och möbler var öppen. Jag gick in en sväng och spanade och hittade två lampor som var intressanta. Jag åkte hem och funderade och spanade var de skulle vara och kom fram till att de båda skulle passa bra. Idag har jag varit och köpt dem båda. Jag är verkligen nöjd med hur bra de blev, även om golvlampan beöver få andra glödlampor. De jag hade var alldeles för ljusstarka. Märta gillade arbetslampan i tysk industristil – den blev ett riktigt kattsolarium. Golvlampan är bara ungefär en meter hög, med ganska stora glaskupor. Stilen är 40-tal, och jag tycker den passar bra i vårt hus där hela husets historia samsas.

I höstas noterade Ulrik att ett gäng spelutvecklare höll på att göra en skånsk version/extension på spelet Ticket to Ride – Tåg till Rydsgård. Vi blev sugna på spelet och naturligtvis är det extra roligt att Rydsgård är vår tågstation. Ulrik åker tåg mellan Rydsgård och Malmö dagligen, och jag åkte regelbundet både när jag hade kontor i Malmö och när jag jobbade i Tomelilla. Vi tecknade oss för ett spel som vid det laget hade olika prisnivåer beroende på hur många förbeställningar de skulle få. Det visade sig att vi inte var ensamma – det blev ett stort tryck på spelet och nu lagom till jul kom de första 2500 spelen ut i handeln. De var i princip alla förbeställda och det visade sig vara många som blev besvikna över det. Vi var och hämtade vårt spel hos Webberöds E-handel häromdagen. Bara under tiden vi var där var det flera som frågade efter spelet och vi fick frågan om vi inte ville sälja. Det ville vi inte!

Idag har vi provspelat, och vi gillade spelet! Det funkade alldeles utmärkt att spela på två, men vi tror att det är ännu lite roligare på tre eller fyra spelare. Men vi kommer säkert spela bara vi två fler gånger med. Nu när vi provspelat vet vi lite bättre hur man ska vara taktisk, och spelet kräver lite tankemöda samtidigt som det går rätt fort. Vi spelade klart en omgång på ungefär en timme, och varje drag går fort så det är inte långa väntetider. Vi hade ju inte originalspelet (men Ulrik har spelat det på 90-talet) så vi fick ju köpa ett grundspel (vi valde Europa) samtidigt, men vi valde att direkt spela på den skånska versionen. Liknande varianter finns även för Göteborgsområdet och Östergötland.