Fyra länder

Utan att egentligen köra jättelångt så har vi lyckats vara i fyra olika länder idag. Vi började i Tyskland, och dagens första anhalt var Mainau. Jag har tänkt att det är ett ställe fullt av pensionärer, särskilt svenska pensionärer. Och ja, de fanns där i mängd, men många andra också, i alla åldrar. Sammanfattningen från mig lyder: dyrt inträde, fin trädgård, fantastiskt fjärilshus. Det sista gjorde att jag tyckte det var värt pengarna, det var verkligen en upplevelse att gå runt bland tropiska växter omringad av stora, vackra fjärilar. Vi såg dessutom en zeppelinare – visserligen i turisttrafik, men ändå! När såg man det sist liksom?

Vi fortsatte utmed Bodensjöns strand, så vacker väg! I Konstanz svängde vi in i Schweiz, vi blev lite förvånade när det plötsligt var en gränsstation mitt inne i stan! En bit in i Schweiz köpte vi en halv kyckling i en grillvagn utmed vägen och delade på till lunch. Det var supersmaskigt, och tillsammans med de körsbär vi köpte när vi körde igenom några fruktodlingar blev det en utmärkt måltid med efterrätt.

Sedan bar det uppåt. Massor uppåt, på serpentinvägar. När vi kört i drygt tre timmar konstaterade vi att vi hållit en snitthastighet på 36 kilometer i timmen… När vi kommit upp en bra bit över Bodensjön såg vi den här skylten:

Kan vi verkligen se fem länder, undrade vi? Det slår ju i så fall förra årets bästa utsiktspunkt Dreiburgblick vid Rhen. Vi gjorde ett snabbt överslag och konstaterade att om man kan se bra åt alla håll skulle vi nog kunna se Frankrike, Tyskland, Schweiz, Lichtenstein och Österrike. Fem länder, bingo! Vi svängde in på parkeringen och konstaterade att vi fick gå sådär 100 höjdmeter också. Nåväl, det kunde det väl vara värt att se fem länder! Och nog var utsikten magnifik, men vi blev ändå lite besvikna när vi insåg att flera av länderna faktiskt var tyska landskap och inte vad vi kallar länder… Men trots diset hade vi ett fantastiskt panorama över hela Bodensjön och vi såg dessutom både bruna och röda glador uppifrån och rakt från sidan eftersom ängarna var så branta.

Vi fortsatte köra på små slingrande serpentinvägar till Lichtenstein, dagens tredje land. Där lade vi in adressen till nattens hotell – och GPS-en sa att vi hade fem timmar dit! Vi blev förskräckta, vi skulle bli jättesena och missa middagen vi bokat där. Men vi kom på att vi hade matat in ”undvik betalväg” och gjorde en ny sökning med betalvägar godkända – och drog en lättnadens suck när det bara blev drygt två timmars resväg. Helt perfekt!

Vi körde in i vårt fjärde land, Österrike, och nu blev det istället tunnlar i mängd. Den längsta tunneln var faktiskt 15,5 km, det är jättelångt! Dessutom var det hur många som helst som var mellan 500 m och 5 km. Alplandskapet mellan tunnlarna var dramatiskt vackert!

Neustift där hotellet ligger är en liten alpby och vårt Sporthotell spelar hårt på tyrolervarumärket. Inte konstigt – utsikten från vår balkong känns som en reklamaffisch.

De hade till och med alphö i ett glas som dekoration på alla borden!

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *