Roadtrip etapp tre

Om gårdagen blev rätt tråkig rent resemässig blev dag tre desto bättre. Vi hade bestämt oss för att inte äta frukost på hotellet utan åka iväg tidigt och äta på ett kafé någonstans. Den planen sprack rejält när vi insåg att hotellet inte hade någon personal på plats före kl 9 på söndagar. Det gick alltså inte att checka ut alls innan dess. Kvart i nio blev vi insläppta i receptionen och fick höra att de hade förstärkt hotellfrukost på söndagar – och för hotellgäster kostade den bara 2.50 €. Då bestämde vi oss för att ändå äta frukost på plats, vilket var ett klart bra val!

Dagens första stopp var Warendorf, där vi strosade runt på Landgestüt Warendorf, tittade på de vackra byggnaderna och stallarna och såg en ung hingst bli tränad. Vi gillade verkligen hingsten, han var mjuk och kattlik i sina rörelser, hade fantastiskt fina bakben och rörde sig mjukt och harmoniskt. Det var nog en rätt het häst, men ryttaren red den lugnt, mjukt och konsekvent.

Jag insåg också att det är en sån här banvält vi borde ha! Men jag gissar att den är för tung att dra efter fyrhjulingen…

Sedan fortsatte vi söderut på Autobahn, rundade Ruhrområdet och strax efter Bonn körde vi på väg B9 mot Koblenz. Jag visste att jag ville köra vägen utmed Rehn men var inte säker på vad den hette, därför irrade vi lite innan vi kom rätt – men det är alltså B9 mot Koblenz man ska sikta på!

Vägen utmed Rehn är sagolikt vacker! Dessutom är det häftigt att se pråmarna. En del är så långa att de är ledade på mitten, som en ledbuss. En ledpråm! Det finns väldigt få broar över, så på många ställen är det små bilfärjor som fraktar bilar över floden. Vi åkte dock över från den västra till den östra sidan i Koblenz, på en bro.

Efter några mil svängde vi av och körde upp för att åka till Lorelei-klippan. Där var det galet med folk och parkeringsvakter så vi vände. Istället följde vi en skylt vi sett tidigare Dreiburgenblick – vi räknade ut att det borde innebära att man kunde se tre borgar där. Det kunde man! Den på bilden ovan var den häftigaste, den hette Katz. Åt andra hållet fanns det en som hett Maus också. Bakom borgen ser du dessutom själva Lorelei-klippan så vi fick fin utsikt över den också.

Vi såg även ner över stan på andra sidan Rehn – ackompanjerade med äkta tysk umpa umpa  – troligen från ett liveband nere i stan.

Vi körde förbi gulliga men väldigt turistiga Rüdesheim till grannstaden Eltville am Rein, där vi bokat nattens hotell. Eltville är en vinstad – och vi hade bokat ett hotellrum hos några som gör eget vin. Minibaren var extremt välfylld och definitivt inte överprisad – det verkade som om det var samma priser per flaska som i butiken – som ju förstås var stängd eftersom det var söndag. De bjöd på en liten flaska sekt, det var jättegott!

Sedan promenerade vi ner till gamla stan, som var full av vinbutiker och vinprovningar. Vi åt på en tysk restaurang och drack förstås lokala viner. Sedan tog vi en promenad längs floden och sedan upp genom staden igen, och avslutade med varsin liten glass. Jag hittade rosglass – den smakade precis som rosor doftar, det var riktigt läskande. Nu blev jag ännu mer besviken över att min rossaft möglade!

I hela Rehndalen har torn varit det genomgående byggnadstemat – borgar, slott och kyrkor, många med runda torn. Så även inne i staden, men ett och annat torn hade räta vinklar också.

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *