Min nya häst Grao Duque har jag ju importerat från Portugal, och Ulrik gjorde samma sak med Xipo för ett antal år sedan. Att själv importera en häst kan kanske låta övermäktigt, men det är egentligen inte så svårt.
Först ska du ju hitta hästen du vill ha. För vår del har det varit viktigt att dessutom hitta den hos rätt säljare – dvs en säljare med goda referenser och vana att sälja hästar utomlands. Båda våra hästar kommer från samma ställe – och vi känner till ett ganska stort antal hästar i Sverige och Danmark från samma säljare. Vi har kontakt med många av köparna och att samtliga är nöjda är naturligtvis en bra sak.
Nästa steg i min process är att kontakta ett försäkringsbolag. Jag vill ha med försäkringsbolaget på ett tidigt stadium. Jag tog in offerter från samtliga, och var särskilt noga med att undersöka villkoren för importer. En del försäkrar hästen tillfälligt under resan, men vill sedan ha en svensk veterinärundersökning för att försäkra den permanent. Så vill inte jag ha det. Jag vill att besiktningen som görs innan köp ska gälla för hästens permanenta försäkring. Det fanns flera bolag som godkände engelskspråkig veterinär + röntgenplåtar, så jag valde ett av dem.
Vid veterinärbesiktningen fick den portugisiske veterinären skicka all dokumentation direkt till försäkringsveterinären. Jag godtog besiktningen när försäkringsveterinären var nöjd och hade godkänt honom för införsäkring utan förbehåll.
När det var klart skedde själva köpet. Det är inga problem att göra på distans, pengarna skickades via utlandsbetalning och all dokumentation mailades. Passet blev förstås kvar i Portugal, det behövs under hästens resa. Jag fick även ett ägarbytespapper som jag skulle skicka till svenska Lusitanoföreningen och som de sedan skickade vidare till den portugisiska så jag blir registrerad som ägare där.
Grao Duque var ju hingst när jag köpte honom. Jag bestämde mig för att få honom kastrerad redan i Portugal, innan hemresa. Säljaren stod för vård och bjöd på konvalescenstiden. Veterinären fakturerade mig direkt, och även där betalade jag med en utlandsbetalning via banken.
Direkt när köpet var klart kontaktade jag några olika transportbolag. Även här var referenserna viktiga för mig. Jag valde ett bolag som jag bara hörde bra om, både från folk jag känner och när jag sökte runt på nätet. (Tänk på att göra en sådan sökning på engelska, det är ju internationella företag.) Ett bekymmer med transporten är att transportbolagen inte har några fasta datum och rutter. Alla sådana besked kommer med ganska kort varsel. Ungefär tio dagar efter kastreringen meddelade transportbolaget att de ville plocka upp honom om några dagar. Jag kontaktade säljaren och vi var båda överens – det var alldeles för tidigt efter kastreringen. Jag meddelade att jag ville åka med nästa transport, men företaget kunde inte säga när det skulle bli.
Det blev till sist så att upphämtningen blev ca 4 veckor efter kastreringen. Det är en ganska lagom tid för läkning av en okomplicerad kastration. På tisdagen fick jag reda på att han skulle bli hämtad någon gång mellan fredag och söndag. Med det beskedet bokade säljaren in en hälsokontroll på torsdagen. Hästar som reser internationellt måste ha ett friskhetsintyg utfärdat av det nationella jordbruksverket eller motsvarande. På eftermiddagen på lördagen fick jag ett sms från chauffören att han skulle plocka upp senare på dagen. Efter lite meddelanden fram och tillbaka fick jag bekräftat att chauffören och säljaren hade kontakt med varandra och några timmar senare sms från båda att hästen var lastad och på väg.
Resan tog totalt knappt sex dygn. Det är relativt snabbt för det avståndet. Uppgiften jag fick från alla bolag jag kollade med var att man får räkna med 7-10 dagar. Exakt hur lång tid den specifika resan tar kan de inte säga i förväg. Jag fick veta på tisdag kväll att han skulle vara framme fredag förmiddag. Detta innebär inte att hästen åker omkring hela tiden. Ibland blir de stående något dygn i ett uppsamlingsstall för att vänta in andra hästar som ska åt samma håll. Just det bolag jag anlitade har sin bas i Holland, och har därför ett stall där som nav för sina resor.
Transportbolaget har övernattningsstall på olika ställen utmed vägen, så varje gång chaufförerna behöver vila kommer även hästarna av lastbilen och får vila. Bolaget jag valde kör hästarna lösa i spiltan och de har fri tillgång på grovfoder och vatten under resan. En sak som jag gillade var dessutom att de inte står vägg i vägg med grannen. Det är dubbla väggar mellan varje häst, och ungefär 40 cm luft mellan väggarna.
Under resans gång fick jag dagligen sms från chaufförerna, och ofta även bilder på hästen. Det tyckte jag var bra, det gjorde att jag kunde följa resan och se hur han närmade sig.
För det mesta kör transportbolagen från stall till stall, men jag bor nära ett av deras vilostall. Därför hämtade jag med hästtransport där. På sitt sätt var det rätt skönt, jag tror det hade varit trångt för den stora lastbilen på vår gård och det hade inte varit roligt att behöva lasta av ute på vägen.
Nu när han är hemma återstår en administrativ sak – han måste tilläggsregistreras i Svenska Hästavelsförbundet. Jag har planerat att få honom vaccinerad nästa vecka, då passar vi på och gör en ID-kontroll samtidigt, det behövs för tilläggsregistreringen. Sen får jag bara hoppas att väntetiderna på registreringen är kortare än de var i vintras när den regeln infördes.
