Upp på barrikaderna och kämpa för nyanserna

Jag och mina vänner har diskuterat det där med nyanserade debatter en hel del på sistone,  framför allt med anledning av sommarens dressyrdebatter. Vi är överens om att det är viktigt att kritisera det som är dåligt, men också att lyfta det som är bra. Det är bara ett problem med det resonemanget. Hur får du spridning på ett positivt eller för den delen nyanserat och balanserat inlägg? Om jag skriver ett inlägg om att jag tycker att Charlotte Dujardin har ett fint samspel med Valegro, vem delar det? Kanske några, men det får inte tillnärmelsevis den uppmärksamhet som ett hårt tillspetsat och svepande kritiskt inlägg får. Detta gäller förstås inte bara dressyr eller hästvärlden, utan sådant är debattklimatet i stort idag. Det tydliga, skarpa, polariserade går fram och får uppmärksamhet. Det nyanserade och balanserade blir sällan lika vasst och försvinner.

Detta gäller ju till viss del även journalistiken. Jag tycker att jag har tur som har uppdragsgivare som faktiskt låter mig vara nyanserad, som inte kräver att jag ska driva en ståndpunkt eller inta en hård vinkel. Men tidningarna är beroende av läsare, klick, prenumeranter. Vill läsarna ha det nyanserade – som kan uppfattas som otydligt och svårare att begripa, eller vill de ha det enkla, raka, tvärsäkra?

Finns det egentligen någon lösning på det här? Hur höjer vi våra röster och kämpar för nyanser?

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *