Nu har Grao och jag varit med på en riktig hoppträning. Eller vänta här. Vi har varit med på en gruppträning där det låg bommar på marken. Vi ska inte ljuga! Det var en kompis till mig som hörde av sig – det saknades folk i deras bomträningsgrupp. Jag bestämde mig för att hoppa på!
Grao har ju från början tyckt att det där med bommar är rätt suspekt, men efter en del träning har han kommit över det och går ju numera bra över bommar i både trav och galopp. De här bommarna var plastklädda och hade massor med olika färger. Men varför skulle det vara ett problem? undrade Grao och tuffade snällt över de bommar som låg ute. Vi började med travbommar i en solfjäder – en utmärkt övning för oss. Här blev det tydligt att jag måste rida lite olika i de båda varven – i höger varv får jag skåla ur för innerskänkeln och rida mot yttertygeln. I vänster varv fick jag istället passa höger bak med ytterskänkeln så den inte sladdade ut. En bra spårningsövning med extra schvung liksom!
Vi övergick sedan till att rida kombinationer av travbommar och galoppbommar och allteftersom passet gick blev jag stabilare i hoppsadeln – som jag absolut inte är van att rida Grao i – och vi blev säkrare på taxering och tempon. Grao var superduktig och lade sig rätt själv och trampade om vid något tillfälle. Han har ju en elastisk galopp och har inga problem med att korta eller länga sig. Allra bäst blir det när jag inte lägger mig i i onödan – något Grao faktiskt hade kunnat tala om för mig hela tiden.
