Idag har Xipo och Grao varit på en heldagsutflykt tillsammans. Jag red Grao som vanligt, men Xipo fick Josefine som ryttare. Hästarna och jag plockade upp henne på vägen till Hässleholm, där vi skulle rida en WE-träning och sen en Pay&WE. Josefine hade aldrig ridit Xipo innan och Grao och jag hade inte ridit någon Pay&WE, så det var en hel del nytt för alla.
Xipo och Josefine kom väldigt bra överens. De använde träningen till att lära känna varandra lite, och red sedan en Lätt B:2 med över 70% och en snabb och snygg speed. Det såg jättefint ut och jag var så stolt över dem båda – även om ju jag har väldigt lite med det hela att göra. Det är helt och hållet Ulrik som utbildat Xipo och Josefine red ju helt själv förstås :D.
För Graos del handlar ju mycket om att våga vara avspänd, och vi använde träningen till att titta på hindren. Vi var anmälda till Lätt C, för jag tänkte att vi ska få en lätt och trevlig runda. Med facit i hand tror jag inte att det var rätt taktik. Han är mycket mer spänd i trav än i galopp, och det märktes, särskilt i början. Banan började med bord. Där valde jag att göra en halt på rätt ställe men helt enkelt strunta i att lyfta kannan. För mig var det viktigare att få en lugn och bra erfarenhet än att få höga poäng, och bordet är ju ett hinder han tycker är jättesvårt. Nästa hinder var enkelslalom, och efter att Grao hade testat om det var helt säkert att vi inte skulle rida hindret i passage så tog vi oss igenom det med hedern någorlunda i behåll, men spänt var det. Sen hopphindret, tittigt, men hopp vid första försöket. Därefter lans ur, tjur, lans i. Vi vinglade en hel del, men fick tag på lansen och lyckades sätta ner den, men flyt och elegans var inte riktigt vår modell. Ringen var vi en bit ifrån. Sen följde tre tunnor och parallellslalom. Då hade vi kommit igång lite bättre och han började slappna av, så vi red båda hindren på åttor, med god eftergift och flyt. Banan avslutades med repgrind. Jag hade redan från början sagt till att jag inte ville ha repet uppe, utan jag red grinden utan rep. Det löste han bra och han flyttade sig helt perfekt i grinden. Precis så vill jag ha det, det är bättre att rida det väl men ändå få en nolla tycker jag.
Idag hade jag bestämt mig för att faktiskt rida speeden som en speed. Jag har ju aldrig gjort det tidigare, men nu kändes det som om vi är mogna för det. Vi kan accelerera snabbt och sen komma tillbaka utan att tappa galoppen och vi kan accelerera, samla och sen gå ner till lugn skritt. Det är en bra förutsättning för att rida speed. Jag satte alltså upp rejäl fart innan startlinjen, och hade hög hastighet över starlinjen, för att sedan samla och stanna vid bordet. Det blev en bra halt, men jag valde även denna gång att inte ta kannan. Det kostade mig 30 sekunders tillägg, men det spelade ju ingen roll på en träning som den här. Sen galopperade vi hela banan med ganska hög fart. Grao blev lite överrumplad när hindret kom, han tog ett par travsteg innan och sen satte han nog höjdrekord för dagen. Men jag satt kvar, satsade mot lansen, tog den och fick i den i galopp. Ringen hoppade jag över. Parallellslalomen satte vi bra i galopp med tighta svängar och byten. Sista hinder var muggflytt istället för grind i speeden. Även här gjorde jag en bra halt och stod still en stund men struntade i att flytta muggen. Det blev alltså ytterligare 30 sekunders tillägg. Utöver att vi hade en hel minuts tillägg på grund av mina val blev det en kanontid. Men framför allt hade Grao (och jag!) jätteroligt, och han var väldigt ridbar. Han tog ju alla hinder betydligt bättre än i tekniken och han var mycket stabilare när han fick galoppera. Jag tror helt enkelt att jag får jobba vidare med de hinder han tycker är svåra hemma och på olika träningsvarianter, men jag ska nog faktiskt inte tävla några travklasser. Det är bara onödigt när han faktiskt är mer avspänd i galopp.
Men totalt och sammantaget är jag väldigt nöjd med dagen. Det var årets första sommardag, med 25 grader i skuggan. Grao gick två bra pass och hade hur mycket energi som helst, men kunde skritta av på lång tygel när vi var klara. Vi tog oss igenom tekniken med betyg mellan 0 och 8 – men som sagt, vi tog oss igenom, och de lägsta betygen berodde ju på val som jag gjorde helt medvetet för att få en mer pedagogisk upplevelse. Dessutom var det jätteroligt att se att han var så ridbar i speeden, och – kanske viktigast av allt – att vi båda njöt så av att rida den!
Vi vill verkligen tacka Hässleholms Ridklubb för en så väl genomförd och härlig dag.
