Jag har varit i Göteborg och hållt en Grundkurs i samhällsskydd och beredskap den här veckan. Det innebär att Grao har haft en vilovecka, eller i alla fall fem vilodagar i rad. Om han är energisk i vanliga fall så är det inget mot vad han är när han vilat. Dessutom ser våra hagar ut så här nu:
Det lockar inte direkt till rörelse i vardagen. På lördagmorgonen var det grått och duggregn, men prognosen lovade uppehåll och några solstrålar – och mycket riktigt, under förmiddagens uteritt såg vi solen några timmar!
Vi åkte till Vomb för att låta Grao pysa lite energi, ett sätt att få honom mer ridbar sen. Vår taktik är att efter en kort skrittsträcka galoppera i bredd ganska länge så han direkt får släppa ut lite rök ur öronen. I bredd är bra, då försöker han inte springa om och blir inte så frustrerad när jag bromsar. Först vill han inte heller riktigt gå, särskilt inte i början av passet. Det innebär ju ansvar!
Vi skittade alltså bort till den del av travbanan som är dubbelfilig, det är inte jättelångt från parkeringen. Sen galopperade vi på i motsatt riktning mot vad vi brukar och kom till en del av skogen där vi inte ridit så ofta. Där hittade vi en superfin stig som vi inte ridit tidigare. Den var dessutom så bred att vi kunde fortsätta i bredd ett tag, tills Grao bestämde att han nog faktiskt kunde går först, han ville ju gå lite fortare egentligen. Vi fortsatte med en längre galoppsträcka på travbanan längre söderut. Grao kokade rätt bra och trava var inte aktuellt, däremot passage och galopp på stället. Men vi klarade i alla fall att ta några ganska långa skrittsträckor där han gick först, om än i ett ångande tempo. På ett ställe vid några dammar insåg vi hur mycket det verkligen blåste utanför skogen. Både Xip och Grao blev lite prilliga av blåsten och vi fick hålla i dem – men vårt fokus var delat då vi dessutom såg två jättefina havsörnar där.
Det är rätt många som rör sig i skogen, och många av dem har hundar med sig. Den här gången såg vi något som såg ut som ett mellanting mellan en cykel och en sparkcykel – två stora hjul med en ”ståplatta” emellan – dragen av ett gäng draghundar. Där gick det undan! Som ryttare kommer vi ju dessutom väldigt nära de vilda djuren, förutom havsörnarna såg vi rådjur, hjortar, en falk, ett gäng glador, flera svanar och hägrar.
Som avslutning hoppade jag några stockar och stenar med Grao. Han har verkligen blivit duktig på att hoppa saker i skogen nu, han går stabilt mot hindret utan att hetsa, hoppar mjukt och fint och stressar inte heller efter hindret. Det är stora framsteg!
