Träningslycka

Det är ju rätt länge sedan jag tränade WE nu. Idag har Polo och jag rått bot på det, med vår första gemensamma träning. Det är spännade och lite nervöst att göra saker ”första gången” med ny häst, och för Polo har det ju varit rätt mycket nytt på kort tid. Men han gjorde allt så bra! Lastningen gick bra, och att tränsa i släpet och lasta ur gick också jättebra. Jag longerade lite i solen på utebanan, och Polo hade mycket att titta på men skötte sig väl. Vädret har varit jättefint i några dagar, men idag var det fantastiskt. Vi hade hela 16,5 grader! Sen sadlade vi, men jag väntade med att sitta upp tills vi hade gått in i ridhuset och skrittat runt några varv där.

Polo är alltid lite spänd i början när jag sitter upp, och jag har upptäckt att spänningen släpper bäst om jag ganska snart kommer upp i galopp och låter honom rulla på ett ganska bra tag innan vi börjar göra något. Efter det är det mycket lättare att börja arbeta tillsammans.

Första hindret var en enkelslalom. Det är ett så bra hinder att börja med, det stämmer av takt, tempo och liksidighet bra. Vi red slalomen i trav några gånger åt varje håll. För varje gång blev vägarna bättre och takten lugnare och svängarna mer liksidiga. Sen provade vi även i bibehållen galopp. Det var inga problem alls. Jag ska bara sitta helt lugn, göra så lite som möjligt och titta upp och se vägen framåt så går det som en dans.

Därefter red vi två tunnor, både i trav och i galopp med byten. Det blev något missförstånd någon gång, men även där gick det bra när jag bara satt still och gjorde så lite som möjligt. Nästa hinder var ryggning i slalom. Vi har aldrig ryggat tillsammans, så jag valde att inte göra slalom utan att rygga rakt. Där har vi lite förbättringspotential! Vi behöver absolut jobba med ryggning. Vi valde att skritta in och göra halt vid mittpinnarna så ryggningen inte blev så lång. Hemma ska jag göra ännu kortare ryggningar till en början tänker jag, bara ett eller två steg till att börja med.

Sista hindret var fålla. Även är blir min uppgift att bara sitta still och lita på Polo. Jag behöver bara försiktigt förstärka med ytterskänkeln när jag går ut för att tala om att han ska fortsätta galoppera. Galoppen inne i fållan funkade jättebra. Däremot hade vi lite svårare med vändningen, där behöver vi arbeta mer.

Polo och jag känner ju inte varandra ordentligt än, och han är fortfarande ung och inte så stark – men oj så roligt vi hade! Och det här känns verkligen spännande för framtiden – vi har mycket att jobba med men det finns också en hel del potential.

Även lastning och urlastning hem gick bra, och väl hemma blev det lite svampning med ljummet vatten och sen en riktigt gorull i hagen.

Vi har överlevt vintern!

Idag har det varit den där första dagen då det faktiskt är riktigt behagligt att vara ute. Den där dagen då man till och med kan titta ut och tänka – jag kanske skulle gå ut med soporna? Nu hoppas vi att det kommer fler och fler såna dagar framöver. Jag har passat på att få lite utesaker gjorda. Grovtvättmaskinen har fått jobba och tvätta både täcken och schabrak som sen fått torka på vår innergård. Jag gick verkligen ut med soporna och konstaterade att de första violerna som växer vid häcken på väg till soptunnan har slagit ut – det är så härligt när det doftar viol. Polo tog en liten tupplur mitt på dagen i solen också. Han var rätt varm under sitt tjocka täcke, så jag tog bort linern så det blev lite tunnare.

Vår fyrhjuling har varit trasig ett tag så vi har inte kunnat sladda banan. Tyvärr har Polo sprungit lite väl intensivt på den när jag longerat. Jag byggde ihop en enkel lite lättare sladd än det tunga galler vi normalt använder. Jag fick igång gräsklipparen för första gången för säsongen och drog det lättare gallret med den. Det blev riktigt fint! Det tar ju lite längre tid än med fyrhjulingen, och de djupaste spåren fick jag inte helt bort, men om jag kör en gång till i helgen kommer de också vara borta. Jag hann inte dra kanterna med vår handdragna kantskrapa, men jag ska göra det i morgon också.

Skitrent

Häromdagen kom en grannbonde och hämtade vår gödsel. Det känns bra att bidra till jordförbättring i det lokala jordbruket. Jag bad att få lite sparat också, så jag har till odlingarna i sommar. Det är över två år sen vi tömde sist, så det innersta och understa var riktigt bränt och fint, blir kanon i rabatterna.

Vinterstolpar

När Polo kom fick han ju vår lilla rasthage själv. Det innebär att de andra tre går nere i den stora vinterhagen – men efter att ha pratat med Graos veterinär bestämde vi att de inte ska få gå alla tre tillsammans i hela hagen. Grao har ju läkt fint efter operationen, men ett ihopsläpp nu kändes lite onödigt. Grao får fortsätta gå ihop med sin bästis Xipo ett tag till, och Otto får gå ensam tills vi kan släppa ihop honom med Polo. Det innebar att vi behövde dela av rasthagen. Det är i sig inte så svårt, eftersom den är väldigt långsmal. Men just veckan innan Polo kom var det rejält kallt och marken var frusen. Det innebär att jag fick använding för de båda kabelrullar jag köpte för några veckor sedan. De funkar perfekt som staketstolpsankare. Nu har det regnat en del och Ottos hage har blivit lite lerig vid grinden – men den är rejält stor och han har en hel del gräs han kan gå bort och tugga på också.

En sadel till Polo

I helgen provade vi igenom alla sadlar vi har på Polo. Den som passade bäst var den Passier som är måttad till Ulrik och Xipo som numera även Otto använder. Det blev ju lite för många användare på den sadeln, vi måste ju kunna rida samtidigt. Dessutom passar den inte mig helt optimalt. Jag hade dock varit lite förutseende och bokat in en tid för sadelutprovning, så det fick bli Polos första utflykt. Lastningen gick bra, och han åkte riktigt bra med. Han blev lite orolig först när vi stängde framdörren, men lugnade sig snabbt. Jag åkte iväg själv eftersom Ulrik inte hade möjlighet att vara ledig, men han hjälpte mig att lasta. Urlastningen gick också bra nu, Polo har redan börjat lära sig hur man gör när man backar ner för trappsteget.

Vi åker till Sadelmagasinet i Sjöbo. Deras sadelprovare Sophie är duktig och har hjälpt oss med sadlar till våra andra hästar. Dessutom har de ett riktigt bra utbud av begagnade kvalitetssadlar, vilket givetvis är väldigt positivt. Polo är ju sex år i år, och nykastrerad. Det finns anledning att tro att han kommer muskla sig lite till och förändra ryggformen. Då är det extra bra med begagnade kvalitetssadlar som går att sälja utan alltför mycket värdeminskning. Sophie började med att titta på Polo. Hon konstaterade precis som jag att hans rygg inte är alltför svår, förutom att den är kort. Dessutom konstaterade hon att han är nätt på alla ledder – en riktig barbiehäst! Jag hade sett en Passier Optimum på deras webbplats som jag föreslog. Sophie tog med den och ett gäng andra sadlar också. Passieren låg rätt ok, den var lite vid bara, men den är ju ändringsbar. Några andra sadlar låg också bra, och den som såg allra bäst ut var en Equipe Emporio. Jag började med att sitta upp i den, och det kändes klockrent direkt. Jag provred även Optimumen för att ha gjort det, men det var ingen tvekan. Det var Emporion som var vår sadel. Sadelmagasinet lämnar alltid ut sadeln på en veckas prov, så vi har den på lån just nu – men efter att ha ridit i den hemma idag med är det ingen tvekan om att vi kommer behålla den. Sadeln har en mässingsskylt där det står Lövsta 1, så den har ju troligen varit träningssadel där. Jag kan tänka mig att det också är där som den har fått förstärkningar i nederkanten, en bra sak.

Men shoppingen tar inte slut för det. Graos sadelgjord som är 55 cm lång är lite för lång, och även Xipos gamla 50-cmgjord är något lång den med. Jag får helt enkelt hålla utkik efter en på 45 cm. Jag kommer även behöva ett par bruna stigläder i mjukare skinn, sadeln är ju i kalvskinn.

Ett vårtecken

Än är det ju inte riktigt vår, men det finns saker som tyder på att det är på gång. Dagarna har blivit märkbart längre, och ibland kan det lukta lite vår i luften. Ett annat säkert vårtecken är att Gunnebo trädgård öppnar för säsongen. Ett lika säkert vårtecken är att jag åker dit och handlar blommor. Min plan idag var att köpa lite penséer och jord så jag kan plantera om tomaterna i veckan. Men jag insåg snabbt att jag inte skulle kunna hålla mig. Det fanns så himla mycket fint! Det blev 24 plantor penséer, ett ”flak”. Sen köpte jag fem småkrukor med vårlökar. Jag brukar alltid ha mycket lökar inomhus på våren. Det funkar sådär med Kuro, hon älskar att gräva upp lökar… Nu satte jag de här utomhus istället. Tre av dem var en av mina absoluta vårfavoriter, iris. De två andra var hyacintvarianter. Jag hittade även en annan favorit, en mörkröd julros. Den blev planterad tillsammans med de vita jag har i en stor kruka vid dörren. Jag har även lite olika varianter på färgade julrosor på olika ställen i trädgården. Men jag vill även ha vår inomhus, så jag köpte två olika primulor i gul-orange toner och en ranunkel i samma färgskala. De planterade jag ihop i en grupp som får stå på matbordet. Vi får se hur länge det funkar, Kuro är tyvärr rätt intresserad.

Polo jobbar på

Idag var Polo betydligt lugnare på longerlinan än igår. Även idag red jag ett kort pass, ca 25 minuter – men idag provade vi både lite trav och lite galopp i båda varven. Det var inte mer än just ”prova”, men det känns bra att han så fort verkar hitta ro i sitt nya liv. Det märks kanske inte framför allt i ridningen utan i allt runtomkring. Idag var han inte särskilt orolig när de andra hästarna gick ut och han var helt lugn i sin hage. Han strosar lite fram och tillbaka, äter lite hö, går ett varv till och tar några tuggor till. Idag har han även tagit sin första ordentliga uterull. Rulla i uppförsbacke gick ju sådär, men han vände och tog båda sidorna flera gånger. För att hålla två såna manar i skick kommer jag behöva göra av med ännu mer pälsglans än jag redan gör… Jag har sett att min favorit, Carr&Day&Martin även säljs i femlitersdunk, tur det! Jag har idag en 2,5-litersdunk som jag fyller på flaskorna med, men fem liter känns precis lagom!

För några veckor sedan köpte jag ett nytt täcke till honom. Han fick ett 50 g regntäcke med hals och två olika liners, 100 g och 200 g. Täcket är i storlek 135 cm, och det är rätt stort på honom. Han får ändå behålla det, jag tror en storlek mindre blir för litet – och en häst på över 160 brukar ju verkligen inte gå runt i täcken i stl 125! Jag gillar i alla fall täcket så här långt, det känns verkligen prisvärt.

På torsdag ska jag och Polo åka och prova sadlar. Därför ville jag testa att lasta honom idag också. Lastningen var verkligen inget problem, han gick så fint med mig upp på släpet. Däremot tyckte han det var jätteläbbigt att backa ner! Vi har ju ett step up vilket innebär att det blir step down när man ska ut. Skitskumt! Han gick i alla fall in i släpet och tveksamt ut fyra gånger, så han kommer säkert vänja sig. På det hela verkar ha ett bra huvud, det är roligt!

Välkommen till Olsgård Polo!

Nu är han äntligen här! I fredags morse kom Polo, men det höll på att bli lite onödigt jobbigt. Transportbolaget Marcel Jordan ringde ju för ca två veckor sen och frågade om Polo kunde åka med en tidigare transport än planerat. Med den skulle han komma hit lördagen den 22 februari. Jag svarade att jag är borta och jobbar till och med torsdagen den 20 februari, men från och med fredag funkar bra. De lovade att han inte skulle komma tidigare, och vi bestämde att han skulle åka med den tidigare transporten.

Under hela resan får man fapporter och filmer, minst tre gånger om dagen, och varje kväll en google maps-länk till var de övernattar. Polo fick en trevlig resa, med lagom långa resdagar, ca 8 timmar, och bra pauser och övernattningar. På tisdagkvällen kom han fram till transportörens stora stall i södra Nederländerna, där han skulle stå några dagar. På onsdagmorgonen kom en film där chauffören som skulle köra norrut skrev ”ready for loading”. Jag frågade vad det innebar, och när de skulle komma fram. Han svarade att om allt gick som det skulle, så torsdag lunch. Jag svarade snabbt att det inte gick, jag är ju inte hemma! Han svarade att han bad kontoret ringa. En besvärande omständighet var förstås att jag tappat rösten… men på något sätt lyckades jag väsa fram någon slags kommunikation. Mannen som ringde hade sett i anteckningarna att jag varit tydlig med omständigheterna och sa direkt att de skulle hitta en lösning. Efter någon timme fick jag ett meddelande där han frågade om det var ok att Polo lastades av i Malmö på torsdagen och sen kördes av svensk transportör till mig på fredagen. En toppenlösning efter omständigheterna! All cred till bolaget som så smidigt löste det här och såg det som sitt problem och inte mitt. Jag kom hem torsdag kväll, och fredag morgon kl 9 kom han.

Jag hade lite jobbmöten under dagen, så jag lät honom stå i stallet under hela förmiddagen. Han stod lugnt och fint ensam i stallet, åt lite och passade på att ligga och vila lite med. När jag kom loss från jobbet (ja, jag satt nog lite på nålar!) tog jag ut honom och longerade lite. Eller lite är kanske fel ord… det var fullt ös, bock och brall och raketmotor! Inte så konstigt att det är lite spring i benen på någon som rest i lastbil från Portugal till Sverige under nästan sju dagar. När han sprattlat klart och själv valt att gå ner till skritt gick vi till rasthagen, som blir hans de närmaste veckorna. Jag släppte honom utan täcke först, för att vara säker på att han känner eltråden om han går emot den. Vi gick ett varv runt hagen och tittade på staketet tillsammans, och sen släppte jag honom. Han visade snabbt att han hade stenkoll på var staketet var, han fick en mindre stöt en gång, men inget dramatiskt. Jag passade på att pyssla ute i hagen tillsammans med honom. Jag tog ut den nya foderlådan som vi köpt till honom, och mockade hagen där Grao och Xipo hade gått innan. Han var mycket sällskaplig och ville gärna vara med mig, men var lugn och fin. Han tittade en hel del på de andra hästarna, som går i en hage några meter ifrån. De i sin tur visade hur coola och världsvana de var genom att inte skänka honom någon uppmärksamhet alls. Efter en halvtimme tog jag in honom och lade på ett täcke.

Polo fick gå i hagen några timmar, sen tog vi in alla hästarna. Han blev lite exalterad när de andra hästarna kom in i stallet, men lugnade sig snart. De andra fortsatte sin coola linje och ignorerade den nya snorvalpen totalt. När jag gick och tittade till dem efter någon timme låg Polo ner och vilade igen.

Idag fick de äta frukost ute. Det var lite märkligt tyckte Polo och hade lite svårt att komma till ro. Han sprang några vändor i hagen, men visade tydligt att han hade koll på staketet. Efter en stund lugnade han sig och även om han nog var lite spänd så stod han still eller skrittade lugnt. Efter ytterligare en dryg timme var han helt lugn.

Jag bestämde att han ska få börja jobba snabbt, han är ju van att ridas dagligen och jag tror det är nyttigt att få in rutinerna. Idag fick han återigen springa av sig på lina, lika mycket fart igen… Sen satt jag upp och red 20 minuter i skritt. Det känns rimligt när så mycket är nytt. Han har ju inte heller någon egen sadel än, men vi provade alla sadlar vi har (och det är ändå ett gäng… ) och konstaterade att den som Xipo och Otto delar på var den som låg bäst på honom med. Den funkar definitivt nu i början i alla fall. Han var rätt spänd i början av passet, men blev mer avspänd efter en stund. Däremot var inte titanbettet jag provade optimalt, så jag provade ett sprenger och ett annat träns när jag kom in. Det såg mycket bättre ut, så det testar jag att rida på imorgon.

Uppe igen

Igår satt jag på Graos rygg! Det är ett halvår sen sist, och då hade jag under flera månader bara skrittat som del i rehab. Det blev 20 minuter skritt på ridbanan, så det är ju väldigt långt till någon träning att tala om. Men vi är igång, bara det! Grao var som vanligt lite tittig på ridbanan, men skrittade på fint och föreslog trav några gånger men fick förstås avslag på det. Men när vi skrittat uppsuttet i tre veckor, då får vi börja trava.

Ostscones

Min senaste favorit är ostscones, enkelt men väldigt gott! Jag gräddar i airfryern eftersom det är enkelt, men självklart funkar de i ugn med. Det här blir fyra små runda, lagom till två personer. Idag är jag ensam hemma, så jag lade halva degen i kylen, så kan jag göra två idag och två imorgon.

2 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
en nypa salt
1 dl mjölk, fil, creme fraiche eller annat
1 dl riven ost
25 g smör

Jag rullar bollar som jag plattar ut till runda skivor, kör i 180 grader i 10 min, vänder och kör 3 min på 200 om jag har papper i botten. Jag testade även att göra dem direkt på gallret i korgen, så det kommer luft underifrån. Då behöver man inte vända och tiden blir ett par min kortare, 10-11 min totalt i bara 180 grader. De fastnade dock litegrann i gallret, men det gick bra att få loss dem.