När vi uppfann discodressyren

För två år sedan fick jag en idé. Vi rider ju rätt ofta efter att det har blivit mörkt, och visst vore det snyggt med eleganta ljuspunkter vid varje bokstav på banan? Vi åkte till Bo Ohlsson i Tomelilla och köpte åtta rejäla solcellslampor.

Vi mätte noga ut punkterna och placerade ut lamporna. Sen väntade vi med spänning på skymningen. När det var mörkt gick vi ut för att titta på vår eleganta dressyrbana. Den fanns inte. Istället hittade vi ett trädgårdstivoli. Lamporna hade inte ett elegant vitt sken utan de var färgade. Dessutom växlade de färg hela tiden. Rött – grönt – blått – gult och så runt igen.

Först kom discobowlingen. Sen kom discodressyren.

Burn baby burn, sa Amelia!

1 kommentar

  1. Alldeles underbart fint med discodressyr! Jag har haft anledning att ha eldkorgar på banan. Det lyser också upp, om än måttligt, men ger väldigt mycket stämning, om än inte à la disco utan mer rustik.

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *