Vi fortsatte vårt turistande på väg hem från Falster. Första stoppet blev en labyrintpark på södra Själland. De hade flera olika labyrinter, och den största var det inga problem att gå vilse i. Men vi lyckades i alla fall hitta in till mitten, ut igen och alla sex bokstäver som var gömda inne i labyrinten.
Vi hamnade även mer eller mindre av en slump vid världsarvet Stevns Klint. Det var riktigt mäktiga klippor av kalk och krita där de geologiska skikten syns tydligt.
För att fira Ulriks födelsedag har vi åkt iväg på en minisemester till Danmark. Vi bor på Mejerigaarden, ett mysigt B&B på Falster. Vi har inte varit så mycket på Falster och Lolland tidigare, men vi har hittat många intressanta och spännande utflyktsmål. Igår började vi med att svänga införbi badorten Marielyst, som bara ligger några kilometer från där vi bor. Det var som ett mellanting mellan Falsterbo, Snäck och Sandhammaren. Just nu var det lugnt och stilla, säsongen har inte dragit igång än. Stranden var fantastiskt fin och hur lång som helst!
Därefter åkte vi till Middelaldercentret. Där har de byggt upp medeltida miljöer och visar medeltida liv. Det är mer upplevelse än fakta så att säga. De visar även mycket medeltida teknologi. Det var intressant att se hur väl mekaniken används både för praktiska vardagsgöromål och för krigföring. Mest spektakulärt var förstås de två stora katapulterna, som avfyrades en gång om dagen. Den största kunde kasta så långt som 600 meter. Den mindre spändes med hjälp av rep, taljor och block. Den större hade två ”hamsterhjul” som drevs av människor som gick inne i hjulen. 
På den här bilden är katapulterna uppspända – armen är i nedfällt läge och motvikterna hänger i luften.
Det var verkligen spektakulärt att se avfyrningen! Två stora stenklot slungades ut över sundet mot Nyköbing.
Det fanns mycket höns, gäss och svanar också. Den här svanen låg på stora, fina ägg.
Sedan åkte vi tvärs över Lolland och såg oss omkring, lunch åt vi på ett kafé i Nakskov. På vägen tillbaka åkte vi till ölbryggeriet på Kränkerup. Vi tittade på de vackra byggnaderna och Ulrik provade och köpte med sig lite öl. Jag är ju ingen öldrickare, men de hade jättegod äppelmust.
Därefter bestämde vi oss för att köra så mycket det gick utmed vattnet på den västra sidan av Falster på väg tillbaka. Det var ett smart drag. Det var inte bara vackert, vi passerade dessutom en välsorterad ridsportbutik med en stor rea-avdelning. Det blev några fynd där, bland annat ett par svarta stigläder till min nya sadel.
Vi hade bokat middag på Mejerigaarden på kvällen. Vi var de enda gästerna, så vi hade två personer som passade upp på oss. Utmärkt service med andra ord! Ulrik fick dessutom en dansk flagga på bordet eftersom han fyllde år.
Middagen var utsökt. Förrätten var en morots- och ingefärasoppa. Huvudrätt var stekt lax med jättegoda grönsaker och skirat smör. Till efterrätt en chokladfondant med frukt, bär och glass.
I växthuset växer tomater och gurka för fullt, tomaterna är mellan 60 och 100 cm, gurkorna är nog 110-120. Jag använder krokar med snöre på, jag kallar dem ”tomatupphängningar” för att hänga upp dem. Kroken fäster jag i en vajer jag dragit i taket.
Jag hade inte tillräckligt många sådana, så häromdagen åkte jag runt och försökte köpa nya. Det visade sig inte vara så lätt. För det första hade jag ju inget bra ord för dem, och ingen på någon handelsträdgård här i närheten verkade förstå vad jag menade när jag beskrev dem. Jag letade själv och konstaterade att de inte fanns varken på första, andra eller tredje stället. Jag ringde mamma, som jag vet har såna hon med. Hon skulle till en av de största handelsträdgårdarna i Skåne, så hon skulle kolla där. Inte heller där fanns de, och de förstod inte vad hon menade. Hon har köpt sina på Willab, och hade några över, så hon räddade upp situationen för mig.
Även rosorna på innergården behövde bindas upp, deras uppbindningar hade blåst av. Nu band jag upp dem med tunn ståltråd istället, jag hoppas det ska hålla bättre. Det är inte alls kul att binda upp rosor, tomaterna är mycket behändigare. Men stallväggen är fin med rosorna!
Jag avslutar bildpublicerandet från München med några bilder från en polomatch och ett bild var från Mias och Åsa Ls speed. Tyvärr missade jag ju Åsa S och Johannas speed, de red efter jag hade åkt.
Här kommer bilder på nästa svensk, Åsa L
Jag vill gärna visa ett gäng bilder på varje ryttare från tekniken, så de får varsitt inlägg. Här kommer Mias bilder.
Efter ytterligare en nattkörning följt av 6 timmar båt är jag hemma i Skåne igen. Ulrik kom hem från sin konferens i Buenos Aires ungefär ett dygn innan mig. Det dygnet ägnade han åt att samla hem alla. Grao från Flyinge, Amelia från seminstationen på Hässleberga och mig vid båten i Trelleborg.
På grund av det förändrade tidsschemat på tävlingarna i München fick jag dessutom byta resesällskap. Åsa S och Johanna ville stanna och rida speeden på söndagen med de andra ryttarna. Åsa L och Mia behövde komma hem – och det behövde jag med, så jag bytte lastbil och åkte med dem hem istället.
När jag kom hem kom först två katter och mötte. Sedan gick jag ner till hästarna och Arno kom i full galopp för att hälsa. Grao smög efter lite försiktigt sådär. Jag konstaterade att bortahästar är bra men hemmahästar är bäst.
Trädgården blommar för fullt och jag tog vägen förbi växthuset och skördade den första gurkan. Sallad har vi massor och rätt snart har vi nog mogna tomater också.
Sedan landade jag i soffan och började ladda över och fixa med bilderna. Jag förde över ungefär 1500 bilder, så jag har lite att sortera och gå igenom. Det kommer bli flera bildinlägg från tävlingarna framöver!
Tävlingarna ja. Alla fyra svenska ekipage har gjort bra ifrån sig på olika sätt. Åsa Saletros landade på totalt 13e plats av 25 på sin första internationella tävling. Johanna Nygren hanterade sin heta lusitanoponny och hamnade på 16 plats totalt. Mia Säwe red en jättefin teknik utan en enda miss – en bra revansch efter missen med start innan startsignalen. Den som hade det kämpigast var Åsa Linnér. Hennes Felicio har haft dåliga erfarenheter från München tidigare, och det var inte helt borta från hans huvud. De genomförde både dressyr och teknik med något frustrationsstopp vid läktaren och högtalarna båda gångerna. I speeden blev det för mycket för Felicio när publiken dessutom ”hjälpte till” genom att heja och tjoa. Åsa agerade bra och omdömesgillt och gjorde det bästa av situationerna – och visade att hon kunde komma igen och få en hög kvalitet även efter incidenterna.
München är en fantastiskt fin tävlingsplats. Vädret har varit strålande, maten god och sällskapet det allra bästa. Vi har blivit inspirerade, skaffat nya vänner och haft väldigt roligt tillsammans. Alla hästar har klarat resan bra och mått utmärkt. Det har helt enkelt varit en toppenresa.
Idag har det varit uppehåll i WE-tävlingen. Ryttarna fick däremot åtta minuter var på arenan för att träna på hinder – något som uppskattades mycket. Extra roligt för publiken var att Nuno Avelar, den tyska landslagstränaren, tog med sig en mikrofon in när ekipagen han tränar normalt red. Det blev en jättebra och intressant clinic för alla oss som lyssnade.
Dessutom har vi hunnit strosa runt och titta på de andra grenarna. Vi satt ett bra tag på framridningen till GP-dressyren och gladde oss åt hur mycket bra ridning vi såg där. Hästarna matchades på ett sjysst och skickligt vis, det hade inte gått att ta en enda skandalbild på den framridningen.
Dagens bildbomb får bli lite blandade bilder från stallet och området.
