Hemmahästar bäst

Efter ytterligare en nattkörning följt av 6 timmar båt är jag hemma i Skåne igen. Ulrik kom hem från sin konferens i Buenos Aires ungefär ett dygn innan mig. Det dygnet ägnade han åt att samla hem alla. Grao från Flyinge, Amelia från seminstationen på Hässleberga och mig vid båten i Trelleborg.

På grund av det förändrade tidsschemat på tävlingarna i München fick jag dessutom byta resesällskap. Åsa S och Johanna ville stanna och rida speeden på söndagen med de andra ryttarna. Åsa L och Mia behövde komma hem – och det behövde jag med, så jag bytte lastbil och åkte med dem hem istället.

När jag kom hem kom först två katter och mötte. Sedan gick jag ner till hästarna och Arno kom i full galopp för att hälsa. Grao smög efter lite försiktigt sådär. Jag konstaterade att bortahästar är bra men hemmahästar är bäst.

Trädgården blommar för fullt och jag tog vägen förbi växthuset och skördade den första gurkan. Sallad har vi massor och rätt snart har vi nog mogna tomater också.

Sedan landade jag i soffan och började ladda över och fixa med bilderna. Jag förde över ungefär 1500 bilder, så jag har lite att sortera och gå igenom. Det kommer bli flera bildinlägg från tävlingarna framöver!

Tävlingarna ja. Alla fyra svenska ekipage har gjort bra ifrån sig på olika sätt. Åsa Saletros landade på totalt 13e plats av 25 på sin första internationella tävling. Johanna Nygren hanterade sin heta lusitanoponny och hamnade på 16 plats totalt.  Mia Säwe red en jättefin teknik utan en enda miss – en bra revansch efter missen med start innan startsignalen. Den som hade det kämpigast var Åsa Linnér. Hennes Felicio har haft dåliga erfarenheter från München tidigare, och det var inte helt borta från hans huvud. De genomförde både dressyr och teknik med något frustrationsstopp vid läktaren och högtalarna båda gångerna. I speeden blev det för mycket för Felicio när publiken dessutom ”hjälpte till” genom att heja och tjoa. Åsa agerade bra och omdömesgillt och gjorde det bästa av situationerna – och visade att hon kunde komma igen och få en hög kvalitet även efter incidenterna.

München är en fantastiskt fin tävlingsplats. Vädret har varit strålande, maten god och sällskapet det allra bästa. Vi har blivit inspirerade, skaffat nya vänner och haft väldigt roligt tillsammans. Alla hästar har klarat resan bra och mått utmärkt. Det har helt enkelt varit en toppenresa.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *