Som jag skrev i ett tidigare inlägg har vi mycket sniglar här – även om det här året är betydligt bättre än det förra Sniglarna finns överallt i gräset och det är oundvikligt att få med dem när man pressar hösilage. Hur påverkar det hösilagets kvalitet? Vi vet ju att döda djur i balarna är skadligt, men gäller samma sak för skogssniglar?För fem år sedan skrev jag om detta i tidningen Ridsport utifrån en dragning av Cathrine Haaga och Rolf Spörndly vid SLU i Uppsala. De hade gjort en analys av kvaliteten hos hösilage med sniglar i jämfört med motsvarande snigelfria hösilage.
Sniglarna plockades i Horred på gränsen mellan Halland och Småland,i maj månad. Samtidigt gjordes en ”snigelräkning” för att ta reda på hur många sniglar per kvadratmeter det fanns. Resultatet blev högt, runt 70 sniglar per kvadratmeter, och detta alltså i ett tidigt skede på säsongen. Nära 700 unga sniglar plockades för experimentet.
För att vara säker på att vallen var helt snigelfri skördades den i Uppsalatrakten där det inte fanns några sniglar. Sniglarna klipptes i bitar på samma sätt som hade skett om de legat i vallen vid skörd. Dessutom tillreddes en blandning av snigelavföring och slem. Sniglarna och blandningen tillsattes vallprov med två olika torrsubstanshalter, 35% och 55%. Dessa ensilerades sedan i minisilos om ca 1,5 liter, liksom referensproverna utan sniglar. Efter 100 dagar analyserades proven.
Cathrine kunde då konstatera att mängderna enterobakterier och smörsyrasporer inte var högre i proven med sniglar i. En något förhöjd jästhalt kunde däremot ses, men skillnaden var inte särskilt stor. Däremot ökade mängden mjölksyra i snigel-silaget med följd att pH-värdet sjönk. Detta inverkar positivt på kvaliteten.
Sniglarna och ensilaget undersöktes också med avseende på förekomst av Clostridium Boltulinum typ C vid Statens veterinärmedicinska anstalt. Det är den bakterie som orsakar Botulism och som man är rädd för när det hamnat till exempel döda möss och harar i balarna. Glädjande nog kunde man inte hitta bakterier i ensilaget.
Slutsatsen av studien är alltså att det inte går att påvisa någon påtaglig risk för sämre kvalitet på hösilaget när vallen innehåller skogssniglar. Man ska dock komma ihåg att det i det här försöket bara användes unga skogssniglar, resultatet kan bli annorlunda om man skördar senare och får med flera, mer fullvuxna och äldre sniglar. Det finns alltså all anledning att återkomma till frågan, men än så länge har ingen uppföljning gjorts.