Idag har jag orsakat två trafikolyckor på jobbet. En på förmiddagen och en på eftermiddagen. Jag körde en minibuss, väjde för ett vildsvin och kraschade i vajerräcket. Båda bilarna som var efter mig blev inblandade, den ena av dem körde av vägen och voltade.
Som tur är handlade alltihop om övning för blivande räddningsledare. Jag och två kollegor hoppade in som markörer, dvs personer som spelar skadade och som de som övar ska hantera och rädda. Vi hade varsitt inspel, med instruktioner om hur vi ska agera och vilka skador vi har. Jag hade tagit mig ut ur bilen själv, men mina båda kollegor skulle bli utplockade ur sina bilar. De hade smärta i rygg och nacke, så det var viktigt att de togs ut med varsamhet. Min ena kollega satt dessutom fast så de var tvungna att klippa upp taket för att få ut henne.
Det är verkligen intressant och lärorikt, och inte minst imponerande att se hur skickligt och effektivt alla jobbade. Hatten av för mina skickliga kolleger – lärarna på räddningstjänstutbildningarna – och alla studerande förstås.
