I dag har Grao och jag gjort en tremomentstävling på vår hemmaklubb, Ystad. Målet var att glida runt med så låg energi som möjligt och försöka ligga över 60% i både dressyr och teknik och ha en godkänd speed i Msv B. Jag har ju också ett tag haft ett mål att rida en teknikbana med inget hinder under 6, så det målet ligger ju alltid med oss.
Dressyren gick inomhus, och ridhuset är så stort att det gick att rida fram inne med. Det är ju alltid bra för oss när framridningen är så lik tävlingsbanan som möjligt, men det är aldrig någon garanti för att vi ska ta oss runt. Men den här gången gjorde vi det, och det utan några större draman. Det är ju rätt spänt, vilket förstås påverkar en hel del, men när jag gjorde travökningen som är det sista i travprogrammet hann jag faktiskt tänka att det nog inte var så dumt ändå. Vi har haft svårt för diagonalsluta åt vänster, men jag tyckte ändå att vi fick till något slutalikt, och vi hade sprungit över hela banan utan tvärstopp eller sidokast. Skritten är ju väldigt svår, men vi överlevde den utan större missöden ändå och galoppen är ju alltid vår favoritdel – även om vi tyvärr fick ett litet stopp efter det ena lätta bytet eftersom Grao fick syn på folk. Totalt landade vi på 63,89%, och på den svåra slutan fick vi 6,5. Det är ett resultat jag är jättenöjd med!
Jag red fram väldigt kort till tekniken, som gick ute. Framridningen bestod mest av skritt, men även lite lugn galopp och ett par språng över hindret. På andra hästar är det ofta bra att rida lite tempoväxlingar på framridningen, känna att reglagen fungerar och är finkänsliga, men på Grao är det alldeles för triggande. Vi ska bara jogga lite avslappnat och nonchalant sådär så vi är uppvärmda, inte mer.
När jag red in på teknikbanan och väntade på startsignal började det hagla. Tack och lov är Grao inte så väderkänslig, så vi bara körde på och efter en stund slutade det. Grao kändes superfin, och var inte alls särskilt störd av reklamskyltar runt banan, folk och såna saker. Visst tittar han lite och spänner, men på det hela höll han fokus mest på hindren. Min ambition att sänka energin mellan hindren resulterade två gånger i att vi tappade galoppen, men då det inte var i något hinder är det ju inte någon större katastrof. Vi kom runt med väldigt jämna poäng, och fick ett slutresultat på 67,9% Dessutom nådde vi målet att inte ha under 6 på något hinder, bara det liksom! I speeden tog vi det lugnt, jag bröt av innan lansen för att komma tillbaka och inte rusa där, vilket har hänt innan. Grinden var med både framlänges och baklänges och den gör vi jättesakta för att inte bygga stress. Men i många hinder är han ändå väldigt effektiv och vi slutade trots lugnet på den näst bästa tiden i klassen.
Vi räcker ju inte upp till placering än, men jag är så glad över hur bra det gått idag. I dressyren har vi en bra bit kvar till de bästa, men i tekniken var vi 1,5%-enheter från segraren och tiden var som sagt näst bäst, trots att vi tog det lugnt.
