Hästen måste ta i lite

Hästar, ridning och dressyr är nog de tre vanligaste samtalsämnena hemma hos oss. Vi tycker att det är intressant att vända och vrida på saker och ting. När det gäller ridning och dressyr diskuterar vi till exempel vad som är bra, hur det ser ut,  och hur det bra uppstår. En sak som vi har diskuterat en hel del på sistone är framåtbjudning, att hästen driver på från bakbenen, spänst, ”tryck”. Eller som Ulrik uttryckte det: Hästen måste ta i lite.  Det är något som vi tycker är nödvändigt för att det ska uppstå dressyr ur ridning. Dressyr handlar om att hästen ska utföra rörelser på ett mer och mer atletiskt vis, med en harmonisk kraft i rörelsen.

Jag gillar egentligen det engelska begreppet ”impulsion” bäst, och jag hittar ingen riktigt bra svensk motsvarighet.  Enligt ordboken betyder det framåtdrift, men det har också en färgning av ordet impuls.

1. The act of impelling or the condition of being impelled: ”I do not move unless it be under the impulsion of a third party” (Samuel Beckett).
2. An impelling force; a thrust.
3. Motion produced by an impelling force; momentum.
4. A wish or urge from within; an impulse.
För mig blir bilden av ”impulsion” hästen som driver på med bakbenen som svar för en lätt, nästan elektrisk drivning. Det är en tanke framåt som har sitt ursprung i ryttarens hjärna och som förflyttar sig omedelbart och utan motstånd till hästens bakben. Energin fångas mjukt upp av ryttaren som till synes omärkligt kanaliserar den uppåt, som samling, eller framåt, som längning.
Detta kräver ju att det finns en kraft, en energi, en spänning. Och ju svårare saker du vill göra, desto mer av den varan måste det finnas. Det går att rida utan impulsion, men det går inte att rida dressyr utan.
Med Grao arbetar jag lite motsägelsefullt just nu på att ta ner energin, få bort spänningarna. Jag vill ha ett utgångsläge där energin finns men han kan slappna av. Detta handlar ju framför allt om mental avspänning, men den yttrar sig även som fysiska spänningar. Han går och tittar efter katten, och när katten dyker upp hoppar han till, eller spänner till och trampar på stället eller gör något annat energiskt med kroppen. Istället ska han mentalt fokusera på arbetet, mig och mina hjälper. Det är jag som ska ge impulserna, inte omvärlden. Och jag måste förstås också träna honom så reaktionen blir den önskade. Fysisk spänning och mental avspänning måste samverka.
För att få ett konstruktivt och bra tryck i hästen krävs dessutom styrka. Detta måste byggas upp systematiskt under lång tid. Allteftersom styrkan finns flyttas tyngdpunkten bakåt och graden av ”impulsion” ökar. Min plan framöver är alltså att först fokusera på lugn och mentalt fokus på mig och på arbete. Sedan jobbar vi upp en styrka och ökar trycket efter hand. För att göra det måste jag förstås be hästen att ta i lite. Dressyr handlar om att hästen ska vara atletisk, och det kräver tid, systematik – och lite tryck.

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *