På vår hemmaklubb arrangerades en P&R idag, och Grao och jag var förstås med. Vi behöver ju ta tillvara på alla tillfällen att träna för tävling. Vi valde att rida Lätt A:1 två gånger. Man fick välja vilket program man ville på kort bana, och ett tag lekte jag med tanken på att rida en Lätt AP:1 också för att testa något som är lite svårare. Av tre skäl gjorde jag inte det. Det viktigaste skälet är att våra diagonalslutor i trav ännu inte är särskilt bra, ens på en avspänd häst. Jag räknade med att de liksom inte blir bättre när han är spänd, och alltså har en bit kvar till uppvisningsskick. De andra två skälen var Grao och jag – jag slapp lära in två program och Grao fick göra samma sak två gånger. Samma sak är bra, tycker ju Grao!
Grao var mycket spänd i första klassen, faktiskt rätt mycket mer än jag räknat med. Jag fick jobba hårt för att hålla honom på rätt spår och göra allt på rätt ställe. Resultatet blev också lite lägre än jag hoppats på innan jag startade, 63,6%. Jag hade ganska kort tid mellan mina starter, så efter en stunds skritt på lång tygel gjorde jag en kortframridning, och nu var han jättejättefin! Jag bestämde mig för att försöka få med den känslan in på banan, men återigen blev det förstås spänt när vi kom in innanför staketet. Jag fokuserade på känslan vi hade nyss och vi nådde någon slags kompromiss i alla fall. Vi red ett betydligt bättre program än det första. Tyvärr fick vi lite trassel i den ena förvända, som det ju är koefficient på. Men på det hela var jag nöjd, med 68,1% totalt och många 7,5 och 8.
De delar jag är extra stolt över är:
1: Travökningarna. Den första blev lite springig, men det var ändå en tydlig längning av steget. De övriga tre var riktigt bra! Han sög fint framåt, längde steget och gick sedan att korta upp bra med luft i fronten. Det sista uppskattar jag särskilt efter att ha ridit en häst som har jättefina ökningar, men som lätt ramlar på bogarna i upptagningen (Amelia).
2: Längningen av formen på halvcirkel. Detta har ju varit ett svårt moment för oss, helt enkelt för att han brukar vara så spänd att det blir lite pannkaka av det. Idag fick jag till en fin längning på sista halvvolten första programmet och hela vägen andra gången.
3: Den ökade skritten i andra programmet. Grao har en jättebra skritt. Tyvärr har aldrig någon domare någonsin fått se den, eftersom han väljer att inte skritta utan att takta eller helt enkelt försöka trava när han är spänd. Men idag visade han upp en jättefin skritt andra gången, och vi fick 7,5 på ökad skritt.
En del av arbetet för oss det kommande året är att försöka komma ut på mer tävlingar för att öka rutinen. Jag är ju lite så att jag tycker det är jättekul att träna men är inte alltid lika pepp på att tävla, särskilt inte när jag känner att spändheten gör att vi inte visar upp vårt bästa. Men jag vet ju att jag måste ut och tävla för att minska spändheten, förhoppningsvis kan den bli mindre och mindre med tiden. P&R tycker jag är utmärkt, det är lite mer avslappnat, mer som att åka och träna!.
