Igår tränade vi för Olof på ett nytt ställe, det där jag har regelbundna WE-träningar. Grao har ju varit där innan ett par gånger, men det var ändå väldigt spänt. En orsak kan ha varit att det sköts någonstans i närheten, han reagerade en hel del på skotten. Det är ju egentligen rätt bra, jag behöver arbeta med att hantera spänningarna och då är det perfekt att Olof finns i närheten.
Han var lite tittig på några ställen, men framför allt var han generellt spänd. Idag yttrade det sig i en lite spändare överlinje och att han var ännu hetare än vanligt. Eller som Olof sa, nu är han inte bara het i benen, nu börjar han få kondition och blir het i hela kroppen. Och det är faktiskt en skillnad, när ligger på nu rör han sig riktigt bra, genom kroppen. Det är inte bara benen som flyr längre. Den spända överlinjen gjorde att jag fick en del i handen, men det var samtidigt tydligt att jag verkligen fått resultat i arbetet med att länga ut halsen. Han kortar sig inte utan lägger sig på ett stöd längre fram. Jag fick arbeta med att inte börja med att lossa honom när han hängde sig på bettet utan rakrikta honom, se till att han klev rakt in under sig och bromsa utifrån det, där det inte kan pysa ut åt något håll. När det funkade kunde jag mjukna i handen och släppa fram honom, men bara om han då tog ansvaret han fick och inte accelererade igen. Lite ökning fick jag acceptera, men inte hur mycket som helst. Efter ett tag gick det att fatta en bra och sansad galopp, och hålla den efter fattningen.
Det är inte så lätt och tar en hel del på krafterna även för matte. Vi kom överens om att arbeta mest i galopp, av två skäl. Dels är det lite lättare för mig i koordinationen i galoppen, och dels behövde han verkligen få blåsa ut lite övertryck. Vi ska ju tävla på söndag, så det var lika bra att låta det pysa rejält. Resultatet blev att vi galopperade under en stor del av lektionen. Jag skulle gissa att vi satte rekord i sprungen sträcka på en lektion!
