Är skritt arbete?

När jag började lära mig rida på 70- och 80-talet fick vi lära oss några grundläggande saker. En av dem var att skritt med tygelkontakt var av ondo. Eftersom hästen av naturen rör hals och huvud mycket i skritt blir tygelkontakten hämmande och till sist får du en häst som inte skrittar rent. Visserligen var du tvungen att rida skritt med tygelkontakt när du tävlade, men du skulle undvika det så långt det gick på träning.

Allteftersom åren gått har jag glidit lite på detta. Efter att ha skaffat egen häst och börjat träna och tävla insåg jag att jag kan göra en hel del nytta genom att rida i skritt. Inte minst har jag märkt det då jag ju under mina många år som hästägare aldrig har haft tillgång till ridhus där jag stått. Jag har alltså ridit många pass på frusna ridbanor dagar då det inte varit möjligt att åka iväg eller hitta bättre underlag hemma. Då blir det skriftarbete – och jag har insett att en vecka med noggrant och fokuserat arbete i skritt gör stor nytta för den generella träningen för hästen.

Sedan ett antal år tillbaka rider vi då och då för portugisiska tränare. Där är arbete i skritt en lika naturlig del av passet som arbete i trav och galopp. Ett exempel där jag ser skritten som extremt nyttig är vid inlärning av sidvärtsrörelser. De är lättare att lära in i skritt, och när de väl sitter bra i skritten brukar det vara helt okomplicerat att göra dem i trav. Hästen förstår vad hjälperna betyder och har redan tränat på att förflytta sig i sidled under kontrollerade former.

Jag vill även som grund kunna kontrollera och förflytta min häst steg för steg, i skritt, åt alla håll. Vill jag ta ett steg bakåt, vända på bakdelen två steg och sedan på framdelen åt andra hållet tre steg ska jag kunna göra det. Annars är hästen inte uppmärksam för hjälperna, oavsett hur snyggt den springer i trav och galopp.

Jag reagerar idag ofta på att många ryttare inte ser skritt som arbete. När de beskriver sina ridpass eller sin framtidning så säger de att ”först skrittar jag si och så länge, sedan arbetar jag hästen si och så länge”. Jag ser det som att hästen arbetar från första steget jag sitter på – och att jag som ryttare faktiskt måste ha fokus på vad jag gör från sagda första steg.

När jag rider ut vill jag däremot gärna trava och galoppera mycket – det är bra sätt att bygga styrka och kondition. Ute tränar jag ju inte precision på samma sätt som på banan – och där blir det ju förstås en typ av vila när hästen får skritta på lång tygel. Samtidigt måste hästen förstås hålla koll på var den sätter fötterna och alla små mikromuskler aktiveras när underlaget är ojämnt – oavsett gångart. Det är också bra träning.

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *