Förra året gick våran lans av. Det var ju en rätt enkel lans, en bit rundstav bara. Nu när den skulle ersättas bestämde jag mig för att vara lite mer ambitiös och göra en lyxlans.
Jag utgick från en rundstav som är 27 mm i diameter. Jag ville ha en rätt lång lans, inom intervallet för vad som är tillåtet för tävling förstås. Ulrik var så smart och pragmatisk att han mätte hur lång lans vi får in i bilen. Maxlängd på tävling är 3 meter, 280 cm får vi in utan att det blir alltför knöligt, så det fick bli längden.
Jag började med att forma rundstaven. Jag märkte ut var jag vill att den ska börja smalna av. Jag mätte inte utan tittade på vad som kändes bra, men det blev ungefär 70 cm från ena änden. Sen började jag hyvla och vrida hyvla och vrida för att få lansen konisk. När jag tyckte den var bra tog jag loss, kände på den, och bestämde att den behövde hyvlas mer.
När jag var nöjd med formen målade jag lansen grön i två strykningar. Att den blev grön berodde till stor del på att jag hade en del grön fönsterfärg över sedan jag målade bommar förra året. Jag bad även Ulrik köpa några träkulor och en kraftig magnet åt mig, han jobbar ju inne i Malmö och kan göra sånt på hemvägen.
På Panduro såldes träkulor med 5 cm i diameter i tvåpack. Det var tur. Jag försökte först hyvla till den ena så den skulle bli platt på ena sidan. Jag lyckades snabbt förstöra den. Då tänkte jag att jag slipar den andra platt istället. Jag tog fram slipmaskinen och svor långa ramsor över att alla maskiner i hela världen är konstruerade för högerhänta människor. Det är rätt pilligt att få fast ett sandpapper på den, och när man dessutom måste göra det med fel hand blir det mycket tålamodskrävande. Efter en avsevärd tid och många osande eder fick jag i alla fall dit ett sandpapper, satte i kontakten och tryckte på startknappen. Det smällde till, proppen gick och det kom ett moln av illaluktande rök ur slipmaskinen…
Jag bestämde mig att kulan dög bra som den var, det får helt enkelt vara lite mellanrum mellan lansen och kulan… Jag plockade fram en sprayburk med guldfärg som jag hade kvar sedan jag gjorde ridbanebokstäver. Jag målade knoppen och toppen av lansen med guldfärgen. När kulan torkat skruvade jag fast den med en lång skruv. Jag avslutade med att limma magneten på kulan.
Resultatet – en grön lans med guldtipp och guldkula, som är väl balanserad, snygg och har en magnet i änden. Magneten gör att jag inte behöver sitta av för att plocka upp ringen – oavsett om den hamnar i tunnan eller på marken.
