Jag har fått ett önskemål om att skriva hur du gör för att få ett bra och väl fungerande elstaket. Det är ett omfattande ämne så jag kommer dela upp det till en miniserie. Första delen handlar om hur elstaketet fungerar.
Ett elstängsel bygger på att ett elaggregat förser en elektisk ledare, dvs stängseltråden, med spänning. När hästarna nuddar tråden och samtidigt rör vid marken sluts kretsen och hästen får en elektrisk stöt. En förutsättning för att detta ska fungera är att det inte finns några brott eller flaskhalsar på systemet med stängsel och matarledningar.
Spänning innebär att det finns en laddning i staketet. Elaggregatet förser staketet med spänningen genom en matarledning. Den andra polen på aggregatet ska vara jordad. Det innebär att det går en ledning från den svarta polen på aggregatet till marken. Jordningen sker oftast genom jordspett. För det mesta behövs det flera som är kopplade efter varandra. Spänningen på det sista spettet ska vara noll.
När hästen jordar staketet genom att stå på marken och samtidigt nudda staketet sluts kretsen genom marken. Då går det alltså en ström genom hästen ner i marken, och hästen får en stöt. Om du själv tar i staketet och är väl isolerad mot marken, till exempel genom att du har rejäla gummistövlar med tjocka sulor, kan du känna att stöten då blir mindre eller du kanske inte alls får någon stöt. Du jordar inte tillräckligt bra.
Om du har mycket undervegetation som når upp till eltråden och ligger emot så sluter även den kretsen, precis som hästen gör när den nuddar staketet. Sker det på många ställen minskar spänningen i staketet kraftigt. Det innebär att stöten hästen får när den nuddar staketet blir svagare.
Ibland är förutsättningarna dåliga för att sluta kretsen genom marken. Det kan vara så att det är tjäle i marken. Då kan du istället ha en jordtråd intill den vanliga tråden. Då ansluter du den ena tråden till den röda polen på aggregatet och jordtråden till den svarta. Då får hästen en stöt om den rör båda trådarna – hästen blir en förbindelse mellan el och jord, eller mellan plus och minus om man så vill. Det finns även särskilda elband, sk polarband, som har en positiv och en negativ tråd i samma band.
Några enheter att hålla reda på:
Joule är ett mått på energi. I elstängselsammanhang används det för att ange hur kraftigt ett elaggregat är. Ju fler joule, desto mer energi kan aggregatet producera. Små aggregat ligger ofta mellan 1 och 2 Joule, vilket egentlgien är mest för tillfälliga hagar. De riktigt kraftiga ligger över 10. En enkel tumregel för jordning är att man bör ha ett jordspett per joule.
Volt är enheten för spänning. I elstängslet ska det ligga en spänning på tråden för att staketet ska fungera. Spänningen mäter man lätt med en stängseltestare. Den är ofta graderad i steg om 1000 volt. För att staketet ska fungera bra bör det ligga över 3000 volt. Volt används även för att ange ingångsspänningen i aggregatet. Oftast handlar det om 220/230 V, dvs en elkontakt i väggen, eller 12 V från ett batteri. Vissa aggregat klarar av att drivas med både 220V från ett vägguttag och med ett bilbatteri, men de är i allmänhet lite dyrare.
Watt är enheten för effekt. Köper man ett aggregat används watt för att visa effektförbrukningen, och därmed kostnaden för att driva aggregatet.
Ohm är en viktig enhet att hålla reda på. Den anger motstånd – som ger upphov till spänningsförlust – per meter i tråden. Ju lägre ohmtal desto bättre ledningsförmåga har tråden – vilket gör att mindre spänning försvinner på vägen. Liknelsen med vatten säger att ett lågt ohmtal är ett rör med stor diameter där det kan flöda mycket vatten, ett högt ohmtal är ett smalt rör. Ohmtalen kan variera stort.