På vår förra gård anordnade jag några gånger det jag kallade kräftridläger. Jag försöker komma ihåg hur många det blev och jag är säker på att det var minst tre, och det kan ha varit fyra.
Namnet är enkelt och beskrivande – ett gäng vuxna människor med hästar samlades och red, fiskade kräftor i Lidan, som rann genom gården, och åt kräftor. Och hade väldigt roligt. De sista lägren skippade vi i och för sig kräftorna, det var svårt att hinna med allt och ridningen var ju trots allt det roligaste. Men namnet fick vara kvar.
Vi har haft en mängd olika ridaktiviteter på lägren. Genomgående var min granne Susanne dressyrtränare och hade enskilda lektioner. Utöver det har vi ridit terräng, hoppat, ridit programtidning och jag har haft lektioner i WE och i hoppövningar för dressyrekipage med utgångspunkt i min bok. Vi har pratat häst, analyserat sitsar, rörelsemönster, hästtyper och varit så himla hästnördiga som ett gäng hästnördar kan vara. Vi har lagat mat tillsammans, druckit Pimm’s vid ridbanan när kamraterna tränat och haft väldigt trevligt.
Ända sedan vi flyttade till Skåne har vi sagt att vi vill återuppta våra ridläger. Första året föll det på att vi inte hade någon ridbana. Sedan har det varit andra saker som kommit i vägen. Förra året kom vi en liten bit på planeringen, men lyckades inte få till det så det fungerade i tid med vår tilltänkta dressyrtränare.
Men i år ska vi verkligen försöka få till något! Vi har ju bara fyra boxar, så vi lägger det när våra hästar kan gå ute på natten. Vi hoppas kunna boka en extern dressyrtränare, men om det inte går fyller vi dagarna med hästiga aktiviteter ändå. Vi återkommer när vi har lite mer koll på planerna – men vad säger ni om juli efter Falsterbo?
Åh, om jag har möjlighet att komma ifrån jobb osv. Så vill jag så gärna komma med och tar med mig Winston.
Mvh Cia