Jag har i flera veckor planerat att träna WE för Julia. Den första tiden vi bokade fick jag avboka pga influensa. Den andra tiden fick jag också avboka eftersom jag inte hade blivit frisk. Sen har jag jobbat en hel del, men igår flexade jag ut vid 15.30 för att äntligen komma iväg och träna. Inte heller denna gången gick det helt enligt plan. På E6, någon mil före jag skulle svänga av, blev det tvärstopp på grund av en trafikolycka längre fram. Vi stod helt stilla på motorvägen i ungefär en timme och en kvart. Det var 28 grader varmt, så jag var glad över att jag kunde öppna upp framdörren till släpet. Temperaturen därinne var faktiskt bättre än jag befarade redan innan jag öppnade, men skönt för Grao att kunna ha full ventilation. Jag valde att bara öppna dörren som var bort mot mötande trafik som rullade på hela tiden. Jag tror inte Grao hade besvärats så mycket av det men dumt att ta några risker.
Tack och lov tyckte Julia att det var okej att köra träningen när jag kom fram. Grao tyckte att hennes utebana var rätt läbbig, särskilt huset där det var lite byggställningar och sånt som inte BORDE vara där. Grao gillar när saker är rent, avskalat och minimalistiskt. Han är inte mycket för prylar och dekorationer, han vill att allt ska vara rent och avskalat, betongbrutalism och dansk enkelhet är hans estetiska preferenser. Det som är väldigt positivt är att han faktiskt fokuserar om när uppgiften blir tydlig för honom. När jag rider i hindren vet han vad som förväntas och han lägger energin på att lösa uppgiften. Det är så bra att vi kommit dit! Jag vet även att jag löser hindren även om han skyggar och trasslar på vägen in. Det var en positiv överraskning för Julia, som ju inte sett honom på ett tag. När vi ridit hinder en stund glömde han helt bort omgivningen och jobbade på jätteduktigt.
Vi började med att träna på enkelslalom utan byten. När jag ska tävla Msv B är det ju det som gäller, och vi har tränat den med byten så mycket att Grao förväntar sig det. I höger galopp är det inga problem att hålla galoppen genom slalomen – i vänster måste jag hålla ihop och stötta lite tydligare för att han inte ska byta. Vi tränade att göra vissa svängar och hoppa över andra för att få till den där totala kontrollen. Ett annat toppentips som verkligen gjorde skillnad var att fästa blicken på toppen av käpparna, inte på basen. Det förbättrar sitsen och linjen och hela ridningen.
Nästa hinder vi tränade var bom på marken. Där blev Grao lite stoppig i början, då bommen låg mot det han tyckte var läbbigt. Vi tränade på att lägga övergången på lite olika ställen, men framför allt att göra den mjuk – hellre med ett par travsteg än att det blir tvärstopp. Då fick vi bra flyt och det funkade fint åt båda håll.
Vi gick vidare till tre tunnor. Jag hade först svårt att få till volt två och tre bra, men när jag lade det första bytet ett språng tidigare och direkt vände blicken till nästa volt blev det betydligt bättre. Samma sak gäller egentligen i parallellslalomen, som var dagens sista hinder. Fokus på byte, sväng och titta på topparna på stolparna. Bytena har blivit fina, stora, rena och på hjälpen.
Tack och lov kunde Grao och jag rulla hem helt utan probem, och även om det blev en sen kväll så var vi väldigt nöjda båda två.
