Hästig heldag

Idag kom Matilda hit på morgonen, direkt efter frukost. Vi lastade in Ferro i släpet och åkte iväg till Ljunits-Herrestads löshoppning. Det är så välplanerat och bra! Ferro varsuperduktig. Det var andra gången han löshoppade och det var tydligt att han hade mycket bättre koll den här gången. Han hoppade riktigt fint. Ibland kom han in lite tokigt i serien ur svängen, men får han bara till starten så kommer han hoppa hur bra som helst. Och även när det trasslade i början fick han ju faktiskt ordning på fötterna mot huvudhindret.

Matilda skulle rida Xipo idag, och jag frågade om vi skulle åka till skogen. Men när vi satt i bilen på väg hem med Ferro och solen tittade fram ändrade vi oss och bestämde att vi drar till Sandhammaren istället. Väl hemma tog vi en kopp kaffe och bytte hästar och rullade iväg igen.

Det var en perfekt dag för att rida på Sandhammaren! Det var i och för sig rätt mycket folk, men stranden är ju så enormt stor så det var ändå långt mellan sällskapen. Vi började med att rida söderut, runt själva hörnet på Skåne. Vi red nästan ända fram till Löderups strandbad innan vi vände. Xipo gick en hel del nere i vattnet, trots att det var riktigt stora vågor. Grao tyckte att det var direkt korkat och hävdade att han tappat allt förtroende för Xipos omdöme nu. Men jag lyckades faktiskt lura ner Grao i vattnet ett par gånger, genom att rygga i. Han blev lika förvånad båda gångerna.

På vägen hem råkade vi missa uppfarten till parkeringen vid Sandhammaren. Det finns inte så himla många saker som sticker ut på stranden så det är svårt att veta exakt var man är. Det är vackert, men ganska likadant vackert hela tiden. När jag tyckte att vi ridit tillbaka bra mycket längre än vi ridit bort frågade jag några som promenerade på stranden åt vilket håll Sandhammaren låg. De pekade bakåt och svarade ”långt däråt, ni är nästan i Mälarhusen nu”.

Tack och lov var det fint underlag på en stor del av stranden där vi var, så vi kunde galoppera en bra bit tillbaka mot uppgången. Det slutade med en runda på 1 timme och 50 minuter och över 13 kilometer. Men härligt var det! Vi stannade till på Rosegarden i Ystad och köpte med oss mat hem, vi var galet hungriga vid det laget. När vi rullade in på gården var det redan nästan helt mörkt. Dagarna är inte så långa nu, men härligt när man kan fylla dem med duktiga hästar.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *