Grao kan alla skogar – idag Krageholmssjön runt

Vi fortsätter att utnyttja våra lediga och halvlediga dagar till att rida ut i dagsljus. Idag var det dessutom sol, så vi bestämde oss för att prova något nytt. Vi ville se om det gick att rida runt Krageholmssjön. Recensionen enligt min uterittsutvärderingsmodell blir:

Ridbarheten varierade en del. Det var inga stigar alls utan bara grusvägar, vilket just idag var synd. Marken är frusen och grusvägarna var hårda. Men det var ändå rätt varierande och kuperat, vilket hamnar på plus. En bra bit var på skogsvägar innanför vägbommar, vilket gör att trafik är i princip obefintlig. Längden är perfekt, 9,5 km. Tyvärr avslutades rundan med ungefär två kilometer större grusväg och asfaltsväg. Det drar ner det hela rätt rejält. Betyget på den femgradiga skalan blir en trea. Genom att vända innan det blir tråkigt kan det betyget dock höjas, men för att det ska bli riktigt bra bör vi hitta en ögla så vi inte behöver rida samma väg tillbaka.

Naturupplevelsen var även här riktigt hög, precis som vi misstänkt. Naturen var varierad, med lövskog av olika sorter, bland annat en hel del bokskog, vackra utsikter över sjön och böljande landskap. Vi såg rådjur, rovfåglar och hjortar på nära håll, och troligen kände hästarna av vildsvin på ett ställe också. En klar fyra blir det här!

Infrastrukturen är naturligtvis i princip obefintlig – detta är ju inte en anlagd ridslinga. Men vi hittade en riktigt bra parkeringsplats som till och med hade stenar vi kunde sitta upp ifrån – det räcker långt. Jag vill nog ändå ge en trea här, det är funktionellt men inte glammigt.

Det sammanlagda betyget hamnar på en stark trea – men för att det ska bli en repris får vi nog ändå hitta några förbättringar – dvs ett sätt att slippa framför allt asfalten på slutet.

Nu var det som sagt fruset i marken idag och vi nöjde oss med att skritta eftersom framför allt Xipo är känslig för hårda underlag. Vi tyckte ändå att det var jätteroligt att rida på ett helt nytt ställe. Det verkade faktiskt som om Grao tyckte detsamma. Han tågade raskt på med en uppsyn av ”jag kan alla skogar, faktiskt”.

 

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *