Premiärtur

För Ferro har det där med att åka transport inte varit lika självklart lätt som för flera av våra tidigare uppfödningar. Han tyckte inte alls att det var självklart att kliva in i en trång låda bara för att vi föreslog det. Jag insåg ganska snart att det var just ”trång” som var problemet för honom. Jag plockade ut all inredning och öppnade båda framdörrarna – då är det skönt att ha ett släp som går att öppna upp så mycket! Då gick det ganska lätt att få honom att tycka att det var ok att gå in och äta lite havre i släpet.

Efter det har vi satt in inredningen steg för steg, bit för bit, och till sist gick det bra att få honom att gå in med mellanväggen ställd åt sidan.

Idag var det dags för vår premiärtur – eftersom det dessutom var dags för den tredje vaccinationssprutan i grundvaccineringen. De båda tidigare har vi gjort med veterinär hemma i stallet. Ferro fick alltså åka till Svedala veterinärpraktik och få en spruta och sen hem igen. Det gick hur bra som helst och han skötte sig jättebra. Men han var SÅ förvånad när jag öppnade framdörren, han körde ut huvudet, och han var inte kvar på samma plats! Han kände faktiskt inte igen sig alls! Det var så märkligt? Det var tur matte hade med en godispåse.

Men nästa gång matte öppnade var allt rätt, och han kunde gå ut till kompisarna.

Han fick en present hos veterinären också. Han vet inte riktigt vad han ska ha den till, det kändes mer som en vuxenpresent?

Han tycker själv att han vuxit massor, och matte konstaterade med mätstickan att han är exakt 160 över manken och 157 över baken. Matte tycker det är alldeles lagom. Men huvudet är ännu ganska litet på alla sätt – han har fortfarande ponnygrimma och ser inte ut att vara på väg att växa ur den.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *