Skolpengen har trillat ner

Veckans träningar hemma på vår bana har varit rätt oglamourösa. Vi har haft ok väder, så jag har ridit på vår bana i lampljus. Det är inte Graos bästa gren. Han ser skuggor och katter överallt. Ett pass såg han fem olika katter. Alla var Elsa. Det har gjort att vi inte har kunnat jobba i framkant av Graos dressyrkunskaper, utan vi har hållit på och gnetat med grunderna. Vi har skrittat med fokus på att gå rakt och driva med båda bakbenen in under rumpan. När de är där har vi gjort en övergång till trav eller galopp, jobbat lite och sen tillbaka till samma skrittarbete igen. Jag har haft som mål att bryta av innan han blir spänd för att komma tillbaka till bra skritt.

Grao gillar inte att arbeta i skritt. Det är jobbigt. Han är också rätt klurig och lättlärd, så han har kommit på att han får byta gångart när han går rätt. Det innebär att han numera går rätt två steg, sen föreslår han trav eller galopp. Eller så gör han helt enkelt en övergång till någon av de gångarterna, utan att fråga mig. Det innebär att jag numera vill ha honom i bra skritt minst ett halvt varv på volten eller spåret, ibland mer. Han är inte nöjd med det.

Idag var vi hos Paulinda och jag hade inga jättestora förhoppningar om framsteg. Vi hade ju inte kunnat träna på det vi gjorde på förra träningen alls. Men väl där vet ju Grao vad han ska göra, och oj så fint han gjorde det! Han fattade galopp som en kung och gick i fin, luftig galopp i både rättvänd och förvänd. Fattningarna har i och för sig aldrig varit något problem, men idag fick vi till flera av dem ännu bättre än normalt, både fattningar till rättvänd och förvänd galopp. Vi provade några byten också, och han bytte jättefint när han inte var riktigt beredd. När han börjar studsa ”jag kan jag kan” blir det inte riktigt lika bra, men det är ändå fint att han är glad och ivrig tycker jag.

I travarbetet fortsatte vi med skolorna, och det verkar verkligen som om den där skolpengen har trillat ner nu. Jag vet inte om det är hos mig eller hos Grao det har trillat, eller hade vi kanske en var som behövde trilla ner? Jag har i alla fall förstått att jag inte behöver så mycket ytterskänkel i slutorna, utan att jag måste fokusera på innerskänkeln, inner höft och böjningen. Gå åt sidan är inte vårt problem. Grao har förstått vad det hela går ut på, och kan växla mellan öppna och diagonalsluta hur lätt som helst nu. Hans insikt är nog att han kan gå kvar i samma böjning och bara byta riktning med fötterna.

Paulinda gav oss massor med beröm och sa att vårt skrittarbete är det som gett utdelning, hon konstaterade att hon såg vad jag var ute efter och att jag gjorde rätt som var så noga med att inte lämna skritten förrän jag hade honom precis rätt. Hon skrattade också åt att han själv ville byta gångart när han gick rätt i skritt. ”Han känner ju själv när det blir rätt” konstaterade hon.

Min största lärdom det här passet var något som jag egentligen redan visste – men som är så lätt att glömma. Genom att vara noga och fokuserad kan jag få effekt av arbete på väldigt grundläggande nivå, och även när passen känns hopplöst dåliga ger det effekt att vara noga.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *