I våras gjorde vi ju potatistorn. Idag var det dags att plundra det första, ett med en blå potatis, tyvärr har lappen blekts så den inte går att läsa men jag tror sorten heter antingen Bergerac eller Salad blue. Bergerac klingar mer bekant, men bilderna på Salad blue ser mer ut som mina potatisar, så lite osäkert läge!
Jag öppnade nätet och knuffade omkull övre delen av tornet. Och visst fanns det potatis!
Skörden är inte jättestor, men det fanns ändå en hel del. Jag konstaterade att det var mer potatis ju längre ner i tornet jag kom – jag tror helt enkelt tornet har hållit fukten bättre längre ner. Nästa år får vi blöta tornet ordentligt våning för våning när vi konstruerar det, och kanske vara lite flitigare med vattning än vad vi varit i år. Vi kanske ska varva i lite hästgödsel också?
Potatisarna var i alla fall fina och väldigt rena – och riktigt goda dessutom! Det finns troligen potatis kvar i tornet för minst en måltid till för oss, sen får vi knäcka ett annat torn, med en annan sort.
