Igår var det träningsdags för Grao och mig igen. Grao hade gått i lerig hage utan täcke, så jag tog in honom i god tid. Tack och lov är ju hans päls så kort och slät så det var rätt snabbt gjort att få honom anständig. Och det var tur! När jag lastat honom och skulle köra iväg visade det sig att två hjul på släpet hade låst sig. Jag hade dragit handbromsen och låtit den vara i vid minusgrader – och det är ju inte så himla bra. De lossnade inte heller vid varken backning eller körning framåt. Vid det laget låg jag ca 10 min före planerad avresetid, så jag lastade ur Grao och tog in honom i stallet. Sen hämtade jag en slägga, drog av alla navkapslar och slog några välriktade slag mot naven på hjulen som satt fast. Det hjälpte, de släppte! Fort in och lasta hästen och iväg, bara 2 min efter plan.
Grao var som vanligt spänd, men det var minst ett snäpp bättre än förra gången. Den här gången fick vi arbeta lite mer med trav med lite kadens, åt passagehållet. Det är nog Graos allra bästa gren! Han ser rätt ball ut där! var Olofs kommentar. Vi upptäckte dessutom att galoppfattningarna blev riktigt bra när jag fattade ur den traven, så det jobbade vi rätt mycket med. Sen fortsatte vi med trav i lite olika nyanser. Vid ett tillfälle råkade jag tänka ”framåt” och tankeläsarhästen svarade med en rivstart. Jag funderar lite på hur jag ska få till mindre hjälper än att jag tänker 😀
Efter träningen fick Grao dessutom en tur till stan – vi åkte och plockade upp Ulrik som befann sig en bit från närmaste tågstation och uppskattade servicen.
