Om mod, oräddhet och stabilitet

Inlägget för några dagar sedan om Grao och bommen ledde till lite diskussion på min Facebook. Jennifer tyckte Grao var modig, och jag skrattade bort det – om man är så rädd för en bom kan man väl inte kallas modig? Men hennes svar fick mig att tänka om. Grao tyckte bommen var otäck. Trots det bestämmer han sig för att ta ett kliv över den. Vad är det om inte mod?

När jag tänkte på det insåg jag att det finns minst tre skalor att titta på här:
stabil-reaktiv
orädd-rädd
modig – feg

För det första – är hästen stabil eller reaktiv? En stabil häst gör inte så mycket väsen av ”otäcka saker” alls. Den reaktiva hästen går i luften för minsta lilla. De flesta hästar befinner sig någonstans däremellan.

Den orädda hästen är oftast ganska trygg i sig själv. De tycker sällan något är otäckt och reagerar ofta med nyfikenhet när det kommer något nytt. Den rädda hästen däremot tycker det är otäckt och potentiellt farligt med nya saker.

Den modiga hästen slutligen är den som, precis som Grao gjorde, övervinner sin rädsla och provar – trots att det är läbbigt.

Min förra häst Hugo är ett intressant exempel. Han var inte rädd för någonting. Men han var extremt reaktiv. Han kunde gå i sina egna funderingar och sen plötsligt få syn på något som alla vi andra sett länge. Då reagerade han plötsligt och ofta explosivt. Sekunden efter tog nyfikenheten överhand, och han gick fram för att kolla vad det var. Någon sa att ”han är rädd för mycket” och jag kontrade med ”nej, han är inte rädd, men han blir lätt förvånad”

Stabila hästar har jag faktiskt inte haft så många. De flesta har varit reaktiva, för det är den typen av temperament jag föredrar. Men jag tror det är klokt att fundera på de olika typerna här – det gör det lättare att hantera hästar och deras reaktioner inför främmande ting.

 

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *