Målfunderingar

Jag har funderat en hel del på mål för mig och Grao inför 2021. Jag är rent generellt lite kluven inför mål och måluppföljning. I teorin är tanken bra, men i praktiken finns det många risker med systemet med mätbara mål. Den stora faran är när uppfyllandet av mätbara mål blir upphöjt över allt annat – och nu pratar jag inte längre om träningsmål för en hobbydressyrryttare, utan mer i yrkeslivet. När en handfull mätbara mål sätts upp för en komplex verksamhet och dessutom blir mer eller mindre allenarådande så är det lätt att missa skogen för enstaka träd liksom. Det kan till och med bli kontraproduktivt för kvalitetetn, och ibland till och med för andemeningen med målet. Viljan och ivern att mäta gör att vi fokuserar på enkla, mätbara saker. Dessutom är det i många fall svårt att förstå skillnaden mellan mål och medel. Medel är nästan alltid lättare att både mäta och uppfylla och det är inte ovanligt att mål formuleras som lösningar och checklistor istället för verkliga mål. Ett exempel från kommunal verksamhet var när en kommun ville minska bilkörningen som miljömål. Då sattes målet att det skulle byggas xx antal kilometer cykelvägar årligen. Genom att bygga en cykelväg parallellt med en sparsamt trafikerad väg fylldes målet, check på den. Men effekten av åtgärden var marginell, för att använda ett milt ord. De som var beredda att cykla sträckan hade redan gjort det på den sparsamt trafikerade vägen. Förbättringen för cyklisterna med cykelvägen var inte tillräckligt stor för att tröskeln skulle sänkas och fler skulle cykla. Effekten blev alltså samma antal cyklister (mer eller mindre) men en negativ miljöpåverkan av själva byggnationen. Ett annat kommunalt exempel är min hemkommun. Vi har två soptunnor, en för organiskt material och en för ”annat”. Övrig källsortering får var och en lösa på egen hand. Allt avfall vägs, och det organiska är några ören billigare per kilo än ”annat” (men kilopriset är bara en liten del, det är en fast avgift för varje soptunna som är betydligt större än viktkostnaden). Här sattes ett mål att det organiska avfallet skulle öka. Tanken är förstås att man ville att fler ska sortera ut det organiska avfallet. Men effekten blir istället att målet uppfylls om matsvinnet hos invånarna ökar.

Nåväl, min träning ligger ju förstås på en helt annan nivå än att styra en kommun, och jag tycker ändå att det är roligt att formulera några mål som jag utvärderar träningen utifrån. Men för mig är det viktigt att målen inte får bli allenarådande och styrande. De är en fingervisning, men det är inte hela världen om jag inte uppnår dem, eller om jag uppnår något annat. Eller för den delen inte uppnår något alls – det får faktiskt egentligen inga konsekvenser för någon. Jag har faktiskt funderat på att helt gå över till att göra en ”checklista” på aktiviteter istället för mål, men jag väljer istället att ge mig själv friheten att själv definiera och formulera målen hur jag vill. De kan vara mätbara, de kan vara aktiviteter eller medel, de kan vara abstrakta och det är jag själv som bestämmer. Processerna att sätta mål och sen utvärdera målen är i sig en intellektuell bearbetning av arbetet med att utbilda Grao och mig, och bara det är ju en bra grej.

Årets mål då? Jag återkommer till dem – i ett kortare, mer kärnfullt och mindre filosofiskt inlägg. Inom kort!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *