Det är kul att se hur vissa traditioner varierar över landet. När jag flyttade till västsverige var jag jätteförvånad när jag fick lussekatter utan saffran i. Här i Skåne finns ju en del konstiga grejer – t ex det där med att man hurrar tre gånger är ju rätt förvirrande. Även vid julen finns det några seder här som jag inte riktigt förstår mig på. Häromdagen fick vi ett meddelande om att vårt café på jobbet bjöd på risgrynsgröt. Jag blev jätteförvånad när jag insåg att den var kall, men det var lätt fixat – det finns ju micro där. Sen började jag leta efter kanel och socker – eller ännu hellre sirap som jag föredrar på gröten. Det fanns inte någonstans! Jag spanade lite och såg att mina arbetskamrater hade någon röd sås på sin gröt, så jag gick och frågade dem. Ja, gröten skulle ätas med kall, redd saft som man hällde upp från tetrapak. Nä, det var inte gott. När jag var i affären häromdagen insåg jag att de här tetrorna med saftsås fanns överallt – allt från stora med röd saftsås med ospecificerad röd smak till mindre, som ser mer exklusiva ut, med körsbärssås. Ulrik bekräftade för mig att körsbär anses vara den ”lyxiga” såsen av redd saft. Jag tvivlar.
Ett annat fenomen som förbryllat mig lite är att här är julhelgen en dag längre än på andra ställen. Det finns något som heter ”lillejulafton”. Det är alltså dagen före julafton, och det är även det en dag då man åker och hälsar på släktingar. Min skånske guide Ulrik förklarade att det är för att man ska hinna hälsa på fler över helgen, man kan till exempel hälsa på farföräldrar på lillejulafton och morföräldrar på julafton, och sen växla året efter. ”Men varför ta en extra dag?” undrade jag. ”Varför inte bara åka till de ena på julafton och de andra på juldagen?”. ”Det funkar ju inte”, säger Ulrik, ”du kan ju inte spara julklappar till juldagen. Om man inte ses på julafton får de ju helt enkelt delas ut på lillejulafton istället”. Ett argument jag aldrig hade kommit på själv, men han har säkert rätt! Trots att han inte äter spettekaka är han ändå skåneexperten i den här familjen. Jag kommer nog alltid stå och se lite frågande ut.
