Hur görs en höanalys?

För hästar är alltid största delen av dagsmenyn grovfoder –  det är det som de är gjorda för att äta. För att över huvud taget kunna ha en aning om vad hästen äter och om den har sina behov täckta behöver man därför göra en grovfoderanalys. Men hur görs egentligen analysen? För ett par år sedan besökte jag  Eurofins, ett av de företag i Sverige som gör grovfoderanalyser.

–Vi gör ungefär 25 000 grovfoderanalyser per år, berättar Roland Svanberg, som ansvarar för analyserna. Majoriteten av kunderna är mjölkbönder, men mellan 5000 och 6000 analyser görs för häst. Själva analyserna och rådatan är densamma, men för kor används inte begreppet Smältbart Råprotein. På hästanalyserna räknas detta fram.

Det allra viktigaste för att få en pålitlig analys är att ta proverna på ett bra sätt. Ju noggrannare beställaren är med att ta prover, desto säkrare är analysen.

Nästa steg är att välja vilka analyser som ska göras. Det allra vanligaste är den näringsmässiga analysen som anger mängden protein och energi. Till det kan man välja en analys av fyra mineraler: kalcium, fosfor, magnesium och kalium. Den hygieniska kvaliteten kan bestämmas med en mögel- och bakterieanalys, och analysen av vattenaktiviteten avgör hur lagringsdugligt ett hö är.

— När det gäller näringsämnen och mineraler är det ganska enkla och klara analyser. Vi tar reda på vad höt innehåller, och vi vet vad en häst behöver äta, säger Roland. Med mögel och bakterier är det mycket knepigare. Det finns många olika sorter, och olika individer är olika känsliga. Därför tar vi oss alltid tid och gör en samlad bedömning av höet och skriver lite om det så kunden själv kan göra sina bedömningar. Mitt tips är att inte skicka in den analysen samtidigt med näringsanalysen när höet är nyskördat eller under tidig höst. Då är det sällan något fel på ett välbärgat hö, utan det är lagringen som är problemet. Släng inte heller det som är dåligt, utan använd det för att skydda övrigt hö. Ett annat knep är att täcka med halm.

På Eurofins anländer proven med posten kl 8 eller kl 12. Alla prov tas omhand samma dag som de kommer, med undantag för sådana som lämnas på plats under sen eftermiddag. De torkas över natten i värmeskåp och mals sedan ner till ett pulver.

Den snabbaste analysen är den för energi och protein. För de allra flesta proven används en teknik som kallas NIR, nära infraröd reflektans. Det innebär att man lyser med infrarött ljus på provet och mäter vilka våglängder som reflekteras. Detta jämför sedan maskinen med kända prov. Detta är ett snabbt och enkelt sätt att få fram resultat, men det kräver att man regelbundet matar in referensprov där man känner till energi- och proteinvärdena. Det händer också att det inte går att få ett resultat med NIR, maskinen känner inte igen provet tillräckligt väl. Därför körs varje vecka ett antal prov som referensprov. För energianalysen används Vom-vätska som hjälp för att få fram smältbarheten.Vom-vätskan kommer alltså från en av kons magar, våmmen, och beställs från SLU. Den metod som används är mer komplex och det tar närmare en vecka att få fram resultat eftersom de bland annat ska stå 96 timmar i värmeskåp.

När det gäller råprotein är en metod som kallas Kjeldahl referensmetod. Provet kokas i ungefär en timme och destillationen görs sedan automatiskt. Även den efterföljande titreringen görs automatiskt. Titrering är en metod där man tillsätter en vätska droppe för droppe. I provet finns en indikator som gör att vätskan ändrar färg när rätt mängd är tillsatt. Vid den automatiska titreringen håller fotocellen koll på vätskans färg och betraktaren kan se hur vätskan växlar mellan genomskinlig, rosa och grön.

Även mineralanalysen tar flera dagar. Provet kokas först med en stark syra och späds sedan och filteras. Mineralhalterna kan sedan avgöras genom att provet sätts i en maskin som har en plasmalåga som brinner med ca 10 000 grader C. Där sönderfaller den i atomer och ett mätinstrument mäter våglängderna för att se hur stora mängder av olika mineraler det finns.

–Förutom de analyser vi gör får vi ofta frågor om analys av selen eller fruktan, berättar Roland. Selenhalterna är såpass låga att de är svåra att analysera, så vi brukar avråda från det. När det gäller sockerinnehåll är det inte så svårt att mäta, men det är svårt att särskilja just fruktanet. De analyserna får vi beställa från Tyskland och priset blir mycket högt. Däremot så kan ju en analys av det generella sockerinnehållet vara till viss ledning. Ett hö med lågt sockerinnehåll har ju också låg fruktanhalt. Är däremot nivån hög är det ju svårt att veta hur stor andel som är fruktan.

 

 

Inspirerande kickstart

Nu är vi hemma efter fem fantastiska dagar i Göteborg. Vi har träffat massor med engagerade hästmänniskor och pratat foder och utfodring i alla möjliga olika former. Vi är så glada för det positiva mottagande vi fått, och vi uppskattar särskilt att många gillar att vi är oberoende från dem som säljer foder. Det kommer vi aldrig rucka på, vi arbetar för ert och era hästars bästa.

Vi hade även ett toppensamarbete med Vidilab/kollamasken, som är ett kvalitetskontrollerat labb för analys av inälvsparasiter. Vi har mycket gemensamt och kommer säkert samarbeta mer framöver!

Men nu är det skönt att vara hemma hos de egna djuren igen. Våra hästar var väl omskötta av goda vänner men man saknar dem ju! Amelia hade tydligen talat om att hon hade tråkigt och ville jobba varje gång hon passerade ridbanan på väg till och från hagen.

Var det uppladdning eller urladdning?

Idag hade vi hoppträning för Peter Eriksson. Jag hoppar normalt inte särskilt mycket, och framför allt inte särskilt högt, klosshöjd tycker jag är rätt lagom. Men idag fick jag verkligen utmana mig. Vi började med cavaletti, men det gick ganska fort uppåt. När jag hoppat en bana på ungefär en meter ansåg jag mig nöjd och glad med mig själv – och med Amelia framför allt. Hon hoppar så himla bra! Även om hon inte heller är särskilt erfaren kan jag lita på henne i alla lägen, och även om hon står emot och tittar på ett hinder tar hon sig alltid över. Ibland hoppar hon kanske lite överdrivet högt. Hennes åsikt är att hindren anger en miniminivå för sprången, inget annat. Efteråt var hon rätt trött i fötterna, och jag var trött lite överallt.  När vi kom hem hade vi varsitt fokus:

Amelia: rullllllaaaa!

Jag: soffffffaaaa!

Nu ska jag fixa lite grejer inför Eurohorse, igår var jag på IKEA och köpte ett datorbord som jag kan ha i montern. Jag ska fixa ytterligare lite grejer, åka införbi banken ett varv och sen se om jag kan lägga en stund på att lägga in ännu fler foder med analyser i min databas. Jag vill ju ha med så många foder som möjligt i databasen för att alltid kunna välja det som passar allra bäst – eller låta er kunder välja det märke som ni helst vill ha.

Uppladdning

I slutet av veckan ska vi ju åka till Eurohorse, men innan dess laddar Amelia och jag upp med fälttävlansläger på Flyingehus. Det är egentligen helt galet, jag har inte hoppat ett enda terränghinder de senaste 14 åren, och i ärlighetens namn har vi inte hoppat särskilt mycket banhoppning heller. Vi har såna där block hemma, så högre än så brukar jag inte hoppa! Men nu är vi anmälda så nu kör vi. Idag är det dressyrdag, imorgon hoppar vi på bana och på onsdag är det terräng. Håll tummarna för mig! Min målsättning är att ha ett ben på var sida om hästen hela tiden, och att ha roligt.

Att fodra med ögat

Nej, jag har ingen analys, jag fodrar med ögat. Min häst är ingen tabellhäst. Har ni också hört detta? Det jag framför allt reagerar på i påståendet är att det förutsätter att det är antingen eller. Självklart måste man alltid ”fodra med ögat” eller använda sitt hästkunnande och sin erfarenhet när det gäller fodringen. Och självklart är alla hästar individer. Men om man inte har en analys så har man ju ingen aning om vad man utgår ifrån och vad det är som ger vilket resultat som ögat sen ser.

Näringsinnehållet i grovfoder kan variera rätt mycket. För energin är det inte så stora skillnader, det kan röra sig om sådär 50% i variation. Men proteininnehållet har ett betydligt större spann, ett proteinrikt hö kan ha nästan 10 ggr så mycket protein som ett mer proteinfattigt. Det betyder alltså att av två olika partier där det är så stor skillnad behöver man ge 10 kg av det ena för att få lika mycket protein som av 1 kg av det andra. Om man då fodrar så hästen ser välmående ut är det förstås bra att veta vad som har åstadkommit det resultatet, då blir det lättare nästa år när man har ett annat grovfoder att nå samma resultat.

Ännu viktigare är det med mineralerna. Det är helt omöjligt att se på ett grovfoder om det är kalciumrikt eller fosforrikt. Ändå är detta viktigt att veta, och räkna på. En häst som får mer fosfor än kalcium drabbas efter ett tag av urkalkning av skelettet. Det är inte bra för en vuxen häst och för en växande häst kan det vara katastrof.

Många verkar också tro att en uträknad foderstat betyder att man väger och serverar på grammet. Så funkar det inte heller, det går inte att räkna ut exakt på kornet vad hästen ska ha. Foderstaten är ett riktmärke på vad hästen behöver över tid för att fungera och må bra. Vi räknar grovfodergivor i halva kilo och kraftfodergivor i hekto. Större noggrannhet än så finns ingen anledning att räkna med.  Genom att räkna ut ett uppskattat behov och fodra efter det, och sedan använda sitt hästöga och sitt sunda förnuft för att stämma av och eventuellt korrigera så ger du din häst bra förutsättningar att må bra och prestera.

Kastrering

I stallet har vi för närvarande tre hästar, tills för några dagar sedan var det ett sto, en valack och en hingst. Det är onekligen lite opraktiskt. Till i höstas hade vi två valacker, då kunde vi ha en valack med stoet och en med hingsten. Men så såldes ena valacken och det har gjort att stoet har fått gå ensam hela vintern. Hon är inte särskilt brydd av dett, men det är ju inte optimalt på något sätt. Så för några dagar sedan tog vi tag i det hela och fick tvååringen kastrerad. Vi valde stående kastration hemma, med en mycket erfaren och skicklig veterinär. Jag har varit med om en del kastreringar och har aldrig sett en som gått så snabbt och smidit, och med så lite blod.

Nu gäller det att hålla koll och se till att vi inte får några komplikationer. Han är lite svullen, men är pigg och glad och busar gärna med sin hagkamrat. Han har inte heller tappat aptiten utan ser fram emot varje måltid. Det är ett gott tecken!

Av hygieniska skäl fick han ett rejält lager halm ovanpå sin torvbädd i boxen. Det tyckte han var rätt intressant. Han är annars van vid att ha halm att äta i ett nät, men det var tydligen fascinerande att få hela golvet fullt.

Nu är planen att ha hästarna separerade på samma sätt som under vintern ca en månad. Sen åker tvååringen iväg på inkörning, och när han kommer hem ska de gå tillsammans alla tre. Vi har  två stora beteshagar, och det ska bli bra att kunna använda dem en i taget så de får chans att växa upp emellan i år.

Om en boks tillkomst

För några år sedan gick jag och funderade på en sak. Färre och färre dressyrryttare jag kände hoppade sina hästar, samtidigt så kunde jag ju se hur även ganska enkla hoppövningar kunde hjälpa till i dressyrarbetet. Jag forumlerade en idé och kontaktade ICA-förlaget. De nappade, och tillsammans med Sissi Lilja, som i många år varit landslagstränare för ungdomarna både inom dressyr och fälttävlan började jag arbeta med det som skulle bli Hoppövningar för dressyrekipage. Tanken var att göra en övningsbok som utgår helt och hållet från funktionen och nyttan av övningarna. Vill jag öva rakriktning? Då kan de här övningarna vara bra. Behöver jag arbeta med styrka och samling? Då är det istället de här övningarna som kan hjälpa dig. Hoppövningar är ibland en överdrift, alla övningar gör nytta redan med mycket låga hinder, och många av övningarna är med bommar på marken. Boken gavs ut 2012, och nu  går den på bokrea. Den finns på både Bokus och Adlibris, men jag länkar till Bokus eftersom man där kan provläsa hela 26 sidor ur den.

Här finns boken

Vilken analys har du?

Hur noggrann foderstat man kan göra beror ju på vilken typ av analys man har på grovfodret. Den enklaste analysen anger bara värden för energi och smältbart råprotein, nästa nivå brukar innehålla makromineraler och ytterligare en mikromineraler. Av det skälet finns det även möjlighet att välja olika nivåer på foderstatsberäkning hos oss. Nu i början finns bara grund och makromineraler, men vi arbetar för fullt med att även kunna erbjuda en variant där även mikromineralerna ingår. Vilken typ av analys har du? Varför? Vad tycker du är viktigt att ha koll på?

Här pratar vi foder

Efter många månaders arbete är vi äntligen ute i verkligheten. Min tanke med den här sidan är att den inte bara ska vara en beställningssida för foderstater, utan här ska det även finnas tankar, fakta och funderingar kring foder. Här i foderbloggen kommer jag skriva om mina tankar kring foder, ibland personligt och utifrån våra egna hästar, ibland mer generellt. Jag kommer följa forskningen inom foderområdet och rapportera när det händer intressanta saker. Dessutom hoppas jag att ni vill vara med och diskutera och debattera. Det kan även hända att det slinker in ett och annat praktiskt stalltips som inte rör foder här också – jag tycker alltid att det är roligt att hitta tips och idéer som underlättar arbetet i stallet. Vad vill du läsa om här? Tipsa gärna!

Vi ska till Scandinavium

Vi har arbetat med FoderstatOnline i ungefär ett halvår nu, och snart snart är det dags att kliva ur kuvösen och presentera oss för hästvärlden. Vår debut blir på Scandinavium, där vi kommer dela monter med Vidilab ”kollamasken”.  Det är ett samarbete vi uppskattar, vi jobbar ju båda för välmående och sunda hästar. Kom till oss och prata foder, utfodring, foderstater eller bara vanligt hästprat!

Vi finns i monter  B05:34

Vi ses!