Kajsa på Olsgård

Vi har ju gjort ett antal bilsemestrar nu och alla har varit mycket trevliga och givande. Under hand har vi dock lärt oss en del saker som gör resan bättre. Vi delar gärna vår lista med er!

• Planera lagom i förväg. Det här är en lite svår avvägning tycker jag. Vi har kört hela spektrat från ”vi drar söderut imorgon och ser var vi hamnar och hur länge vi är borta” till som i år, då alla färjebiljetter och hotell var förbokade. Att planera gör förstås resan mindre flexibel och möjligheten till impulsivitet minskar drastiskt – men faktum är att vi faktiskt har lyckats göra mer när vi varit någorlunda planerade, och framför allt får vi inte några ”meningslösa dagar”. Dessutom har vi varit med om att vi fått köra långa omvägar eller över broarna hem för att det inte funnits lediga hotellrum på lämpliga ställen.
• Ska ni åka färja och kan bestämma tidigt vilka dagar ni reser ut och tillbaka går det att spara mycket pengar. I år när vi bokade ett par månader i förväg betalade vi mindre tur och retur än vi tidigare betalat för enkel resa.
• Om du inte bokar hotellrum innan resan börjar – gör det senast på morgonen samma dag. Det är hopplöst tråkigt att köra från stad till stad och inse att det är fullt överallt, det blir senare och senare och ni blir hungrigare och tröttare för varje nej ni får.
• Planera lagom långa etapper att köra. Räkna med att det tar längre tid än vad t ex google maps tror. Det är inte alltid så roligt att köra närmaste vägen, och på autobahn är risken för stau som försenar många timmar överhängande. En dag som är mer eller mindre dedikerad åt förflyttning kan vi planera in en sextimmarsresa, en dag då vi vill göra saker också försöker vi hålla restiden på pappret till under fyra timmar.
• Stau och umleitnung är vanliga irritationsmoment. Vi navigerar med hjälp av både kartbok, gps och till viss del även google maps i telefonen. Dessutom är det viktigt att vara uppmärksam och läsa skyltar. Den här sommaren har vi inte hamnat i en enda stillastående stau, mycket på grund av noggrann planering. Däremot har vi hamnat i otaliga omledningar -ibland väl skyltade och ibland ordentligt bristfälligt skyltade. Om gps-en inte uppmärksammat vägbygget vill den ofta leda tillbaka dig ut på den avstängda vägen – då gäller det att ta till de andra navigationsmetoderna för att komma rätt.
• När ni bokar hotell – fundera på vad som är viktigt. Vill ni kunna promenera ut och äta och se er omkring eller är det ok att behöva köra för att komma till centrum? Vill ni ha parkering på hotellet eller är det ok att leta parkering i omgivningarna? Wifi och luftkonditionering är andra viktiga saker att ha koll på – vi saknade AC på några av våra hotell den här resan, jobbigt när det var 38 grader och sol ute – rummet hinner inte kylas ner under kvällen även om temperaturen sjunker.
• För oss är det inte viktigt att frukost ingår om hotellet ligger i en någorlunda stor stad. För det mesta får du minst lika bra frukost till lägre pris på ett café. Tänk bara på att det kan vara svårt i mindre städer på helger, särskilt söndagar!
• Se till att ha något intressant att lyssna på i bilen. Vi brukar se till att ha ljudböcker på minneskort för att inte vara beroende av internetuppkoppling. Den kan fläckvis vara dålig och i t ex Schweiz rätt dyr. Ibland gör vi ett soundtrack för resan på spotify också 🙂 En annan fördel med att lyssna på något på bilradion är att trafikmeddelandena går igenom.
• Se till att ha vattenflaskor i bilen, och vill du ha något annat att dricka kan det vara smart att handla i butiker och ha med. Vi köper gärna körsbär, jordgubbar och annat utmed vägen som färdkost.
• Lunchpausen kan vara svårplanerad. Alltför många gånger har vi åkt in till en mindre stad och fått yra runt länge innan vi hittat något vettigt att äta – de pauserna tar lång tid och blir ofta en besvikelse. Därför har vi valt att antingen välja en lite större stad, planera in att det tar rejält med tid och se det som en del av turistandet eller att köpa något snabbare utmed vägen. Den här resan har vi köpt kyckling i en grillvagn utmed vägen en gång, ätit på Burger King en gång och Domino’s pizza en gång. Det blir inte de mest minnesvärda luncherna men ger mer tid på ankomstplatsen. (Dessutom var faktiskt både kycklingen och Dominos pizzabullar rätt gott).
• Var uppmärksam för omgivningarna och följ ingivelser och impulser – och se till att det finns utrymme för det i planeringen. Några av de roligaste saker vi stött på har varit saker vi sett utmed vägen och reagerat på.
• Restaurangval – när vi kört en hel dag och börjar leta restaurang på måfå i en främmande stad finns det risk att vi går och går och blir hungrigare och surare. Vi har lärt oss att en bra taktik är att kolla på t ex tripadvisor eller booking var det finns en klunga restauranger och gå dit. En av höjdarna den här resan var Schnizelbank i Heidelberg. Den hittade Ulrik på tripadvisor, precis intill där vi stod just då. Vi hade aldrig sett den inne på bakgatan annars, och den såg rätt sunkig ut så vi hade nog inte gått in utan rekommendationerna.
• Planera så du är i en större stad på söndagen, mindre städer är helt stängda – eller välj ett trevligt hotell där det uttryckligen står att den egna restaurangen är öppen.
• Diesel är billigare i de flesta europeiska länder än i Sverige – men se upp för de stora mackarna utmed autobahn, där kan den vara flera kronor dyrare per liter!
• Vid navigering in och ut ur större städer – välj alternativet ”bästa väg” på gpsen om du har ett sådant alternativ. Vi väljer gärna att köra vackra vägar, men i städerna kan det innebära att vi får se långt fler villaområden än vi önskar.
• Betalvägar är en annan sak att beakta. Vi växlar mellan att ställa in ”undvik betalvägar” och att tillåta dem beroende på var vi är. Den här gången råkade vi köra igenom tunneln i Rostock och fick betalar 4€, helt i onödan eftersom det finns en bro som till och med hade varit bättre för oss… Däremot blev det jättestor skillnad på restid i alperna när vi tillät betalvägar – de långa tunnlarna kostar ofta pengar och det är absolut värt att betala för att åka dem istället för pyttesmå serpentinvägar (fast det är mysigt att ta några serpentinvägar och få lite utsikt också, men det tar galet lång tid att ta sig framåt, vi hade en snitthastighet på 36 km/h i fyra timmar en av dagarna!)
• Att promenera i städerna är mysigt. Är det så varmt som den här resan är barnpuder en bra sak att ha i handväskan. Det minimerar risken för skav både i skorna och på andra ställen. Vattenflaska i lagom storlek är också smart, och vi har gärna hatt på oss i solen. Jag som fotar en del tycker det är svårt med både solglasögon och keps, men min virkade blå hatt funkar bra. Vettiga skor är förstås också bra att ha.

Vi hade planerat att åka upp i någon lift i bergen för att komma upp på hög höjd. Det visade sig att ett sommarliftkort ingick i vårt hotellboende, så vi kunde välja vilken lift vi ville i hela dalgången. Efter lite funderande tog vi den som gick upp mot Stubaiglaciären.

Det visade sig vara tre olika liftar som tog oss upp till hela 3200 meters höjd! Jag konstaterade efter lite funderande att det är nytt höjdrekord för mig, jag har tidigare varit på lite drygt 3000 meters höjd som högst. På den höjden är luften påtagligt tunnare än vi är vana vid, och det blev pinsamt flåsigt att gå de sista trapporna upp till utsiktsplattformen. Däruppe såg vi ett bergspanorama åt alla håll, det var magnifikt och absolut värt att bli lite andfådd för. Det var lite krispigt i luften, men solen värmde gott. Vi hade t-shirts och shorts och lät jackorna ligga kvar i väskan, de behövdes inte.

Jag fotade massor med både mobilen och den stora kameran, bilderna här är med mobilens vidvinkel. Från glaciären rann det bäckar och forsar med isgrönt vatten, det är ju så de stora floderna i Europa föds. De ser riktigt kalla ut, troligen är det en hel del kalksten på botten också som gör att vattnet blir sådär isigt blågrönt.

Efter att ha delat en portion kaiserschmarrn åkte vi vidare till Salzburg. På vägen såg vi Berchtesgarden uppe på en bergstopp, men vi hade inte tid att åka upp dit. Vi hade bokat konstertbiljetter i Salzburg och ville hinna checka in på hotellet och äta innan.

Konserten var en kammarkonsert med en pianotrio, Trio Amiens. De spelade musik av Mozart, Beethoven, Massenet, och Berwald och ett extranummer där Ulrik gissar vilt på Astor Piazzolla. När vi går ut sneglar jag på violinistens notställ – och konstaterar att han hade rätt!

Utan att egentligen köra jättelångt så har vi lyckats vara i fyra olika länder idag. Vi började i Tyskland, och dagens första anhalt var Mainau. Jag har tänkt att det är ett ställe fullt av pensionärer, särskilt svenska pensionärer. Och ja, de fanns där i mängd, men många andra också, i alla åldrar. Sammanfattningen från mig lyder: dyrt inträde, fin trädgård, fantastiskt fjärilshus. Det sista gjorde att jag tyckte det var värt pengarna, det var verkligen en upplevelse att gå runt bland tropiska växter omringad av stora, vackra fjärilar. Vi såg dessutom en zeppelinare – visserligen i turisttrafik, men ändå! När såg man det sist liksom?

Vi fortsatte utmed Bodensjöns strand, så vacker väg! I Konstanz svängde vi in i Schweiz, vi blev lite förvånade när det plötsligt var en gränsstation mitt inne i stan! En bit in i Schweiz köpte vi en halv kyckling i en grillvagn utmed vägen och delade på till lunch. Det var supersmaskigt, och tillsammans med de körsbär vi köpte när vi körde igenom några fruktodlingar blev det en utmärkt måltid med efterrätt.

Sedan bar det uppåt. Massor uppåt, på serpentinvägar. När vi kört i drygt tre timmar konstaterade vi att vi hållit en snitthastighet på 36 kilometer i timmen… När vi kommit upp en bra bit över Bodensjön såg vi den här skylten:

Kan vi verkligen se fem länder, undrade vi? Det slår ju i så fall förra årets bästa utsiktspunkt Dreiburgblick vid Rhen. Vi gjorde ett snabbt överslag och konstaterade att om man kan se bra åt alla håll skulle vi nog kunna se Frankrike, Tyskland, Schweiz, Lichtenstein och Österrike. Fem länder, bingo! Vi svängde in på parkeringen och konstaterade att vi fick gå sådär 100 höjdmeter också. Nåväl, det kunde det väl vara värt att se fem länder! Och nog var utsikten magnifik, men vi blev ändå lite besvikna när vi insåg att flera av länderna faktiskt var tyska landskap och inte vad vi kallar länder… Men trots diset hade vi ett fantastiskt panorama över hela Bodensjön och vi såg dessutom både bruna och röda glador uppifrån och rakt från sidan eftersom ängarna var så branta.

Vi fortsatte köra på små slingrande serpentinvägar till Lichtenstein, dagens tredje land. Där lade vi in adressen till nattens hotell – och GPS-en sa att vi hade fem timmar dit! Vi blev förskräckta, vi skulle bli jättesena och missa middagen vi bokat där. Men vi kom på att vi hade matat in ”undvik betalväg” och gjorde en ny sökning med betalvägar godkända – och drog en lättnadens suck när det bara blev drygt två timmars resväg. Helt perfekt!

Vi körde in i vårt fjärde land, Österrike, och nu blev det istället tunnlar i mängd. Den längsta tunneln var faktiskt 15,5 km, det är jättelångt! Dessutom var det hur många som helst som var mellan 500 m och 5 km. Alplandskapet mellan tunnlarna var dramatiskt vackert!

Neustift där hotellet ligger är en liten alpby och vårt Sporthotell spelar hårt på tyrolervarumärket. Inte konstigt – utsikten från vår balkong känns som en reklamaffisch.

De hade till och med alphö i ett glas som dekoration på alla borden!