Idag har Grao och jag varit hos Paulinda och tränat. Det som var nytt var att Otto också följde med och tränade lektionen efter Grao, även han med matte. Det är ju en hel del logistik inblandat när man åker med två hästar och tränar, men Ulrik skötte all hästservice galant så jag och hästarna kunde fokusera på att träna. Bara att åka iväg tillsammans med Grao var ju en ny grej för Otto, och så övergav Grao honom i transporten när vi kom fram! Men han hanterade även det bra och allt förlöpte smidigt och smärtfritt.
Grao fick börja där vi slutade sist, med piruetterna. Där gör vi ordentliga framsteg nu. Vi kan göra dem mycket mer samlade och med större kontroll. Känslan av att ramla inåt i vändningen är borta och vi kan ta ett språng i taget och bestämma oss för att gå ur piruetten när vi vill. Åt höger får vi jobba på att inte få ”baken före” in i vändningen, ett enligt Paulinda ganska ovanligt problem. Åt vänster är vi mer normala och kan förbereda med en diagonalsluta sista stegen innan vändningen. Där behöver jag istället jobba lite mer med ytterhjälperna. Vi fortsatte med diagonala travslutor, så som jag ska rida dem i WE-dressyrprogrammet – diagonalsluta hörn – kvartslinje – omställning tillbaka till spåret vid hörnet i andra slutan. Vi har lättare för högersluta än vänstersluta, helt i linje med hur piruetterna funkar också. Jag fick jobba mycket på böjningen och lätta på ytterhanden för att ge plats åt böjning. En övning som hjälpte mig få bra omställningar var att rida högersluta hela vägen till X, lägga en volt åt vänster och sen fortsätta i vänstersluta ut till spåret.
Nästa grej vi tränade på var att byta till och från förvänd galopp på kvartslinjerna. Det lätta bytet, det åt vänster, gick bra att göra även till förvänd. Det svåra var – svårt! Precis som i piruetterna är en nyckel till att få det bra att jag tittar upp och sitter ner ordentligt i sadeln. Jag har så lätt för att titta ner när jag blir osäker, och då blir det ännu sämre. Det är verkligen något jag behöver fokusera på och träna på både generellt sett och i dessa situationer när vi gör lite svårare saker. Vi avslutade med att göra lite övergångar galopp – skritt och träna på att få bra skritt ganska långa sträckor mellan galopperna. Grao blir ju lite ivrig och tycker skritten är trist, så jag gjorde en del skänkelvikningar och bakdelsvändningar för att sysselsätta honom även i skritten.
Sen blev det Ottos tur! Otto tyckte först att väggarna var lite läbbiga, men när han fått gå någon meter innanför ett tag kom han fram till att de nog inte var så farliga. Otto visade volter och skänkelvikningar i skritt. Sen gjorde han volter och åttvolter i trav. Där fick vi jobba en hel del med att hitta en stabil och lagom unghästform. Vi fick även flytta lite sidvärts på öppna delarna av volterna, för att få in inner bak bra och för att forma och böja. Paulinda konstaterade att Otto lätt flyttar sig åt sidan, det är bra! Sedan fick Otto galoppera. Vi har precis börjat sitta ner i fattningar och i galoppen, vilket är lite jobbigt för honom. Men Paulinda tyckte absolut att det var dags och att det var bra träning för honom. Han är lite stabilare i formen i galoppen just nu dessutom, det ger en trevlig känsla. Otto fick avsluta med att göra lite framdelsvändningar. Han har provat det från marken med husse men aldrig med matte på ryggen förut. Det var lite svårt först, men efter en stund fattade han och var duktig med det också.
Båda hästarna gick duktigt på släpet och stod still under resan hem, cirka en timme – precis som på vägen dit. Det blev verkligen en lyckad träning för oss alla som nu kan ta söndagkväll – hästarna nyrullade och jag nyduschad.
