Förgjort

Igår jobbade jag halvdag. Vädret på eftermiddagen var om inte fint så ändå helt ok, så vi bestämde oss för att åka till Vomb och utnyttja dagsljuset när vi kunde. Tyvärr blev allt lite stressigt och rörigt innan vi kom iväg, men iväg kom vi. Men när vi kom fram och skulle sadla insåg vi att jag hade glömt en liten detalj. Sadelgjordarna. Det var bara att köra hem igen, och den lilla bilturen med hästarna på släp gjorde att vi inte hann rida alls – vi hade bestämt med några kompisar på kvällen. Det var rätt snopet!

Men när vi kom hem lät vi allt vara kvar i släpet, och bar ut sadelgjordarna direkt. I morse åkte vi igen, direkt efter frukost. Dessutom hade vi bestämt träff med Josefine och Hoppsan där. Nu när det är så blött är det svårt att göra annat än att skritta på stigarna som är klädda med gräs. Vi red istället till en bit av travslingan som vi tidigare hittat och verkligen gillat. Den är lite smalare, ordentligt slingrig, går genom väldigt vacker skog och har riktigt bra underlag, lite fastare än på andra ställen av slingan. Där galopperade vi på med tre ganska heta hästar, tjo vad det gick!

På hemvägen skrittade Grao först, för han vill gärna kliva på lite mer i skritten. Han är lite rolig – när vi går i grupp är han lite halvtveksam till att gå först, men så fort de andra kommer lite lite efter så går det hur bra som helst. Det verkar som om han gör stor skillnad på om de är en flock eller bara hästar som råkar vara på rad på en stig liksom.

Prognosen för veckan är november. Det är mycket november i Skåne. Det blir liksom inte något annat än november förrän någongång i mars sådär. I år började dessutom november redan i oktober. Det är bara att ställa sig in på att det är regn, mörker och lera som standard, och vara glad de dagar något annat än november tittar fram.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *