Kan man lita på analysen?

Nu är det dags att skicka prover på analys
Nu är det dags att skicka prover på analys

Varje onsdag publicerar jag ett kunskapsinlägg om foder. De här inläggen kommer även in i kunskapsdatabasen på www.foderstatonline.se 

Här i Skåne är vallfoderskörden i full gång, och det är redan dags att börja förbereda för höstens foderstat. Har du möjlighet att ta prover direkt på fältet är det dags att göra det nu. Men kan man verkligen lita på att höanalyserna stämmer? För några år sedan gjorde jag ett experiment för tidningen Ridsports räkning – jag skickade in samma prov till de tre laboratiorierna, Analycen, Eurofins och Hjortens.

Vid första anblicken var resultatet nedslående. Det smältbara råproteinet skilde sig rätt ordentligt åt. Två av analyserna var rätt lika. Det tredje resultatet hade nästan 50% mer smältbart råprotein per kg TS. Jag kontaktade laboratorierna och tillsammans började vi diskutera vad som hade gått fel. Efter att de analyserat om proverna drog vi slutsatsen är att det troligtvis var provtagningen som var felkällan.

Jag hade tagit ett prov och klippt ner det i en hink. Då jag klippte med sax för hand nöjde jag mig när bitarna var 10-15 cm långa. Jag blandade och öste upp i tre påsar – en till varje laboratorium. Vår teori var nu att provet med det höga proteinvärdet var det sista provet jag tog ur hinken, det hö som låg i botten. Troligen hade de proteinrika bladen ramlat neråt.

För att testa teorin hämtade jag ett nytt prov från ett helt annat höparti. Jag klippte ner det till ca fem cm och blandade väl. Sedan tog jag nävar som jag växelvis lade i de olika påsarna.

Resultatet blev den gången bättre, ca 10% skillnad på smältbara råproteinet som är det som har störst differens.

Metoden för att analysera proteinhalten i grovfoder är rätt simpel. Dessutom måste labben följa upp analyserna och sina metoder noga för att behålla certifieringen. Börje Ericson, laboratoriechef på Kungsängens laboratorium på SLU berättar att de ofta gör så kallade ringtester.

-Då skickar vi ut samma prov till flera laboratorier, och vi får då resultat som överensstämmer bra med varandra. Skillnaden i de fallen är att proven i förväg är homogenitetstestade, torkade och malda. Vi vet alltså med bestämdhet att vi skickar exakt samma prov för analys.

Den springande punkten i analyskedjan är alltså provtagningen – så där gäller det att vara noga för att få en så bra foderstat som möjligt. Läs mer om hur du tar ett bra prov på FoderstatOnline.

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *