Så fräsigt

Det finns inget bättre än goda vänner. Eller det kanske skulle vara goda vänner som har en jordfräs då. Vilken tur då att vi har sådana! Vi har ju kämpat en del med att få ordning på kanterna runt ridbanan. Med hjälp av Björn, Josefine och deras jordfräs har vi tagit ett krafttag idag, och nu börjar det se riktigt bra ut.

Den här kanten hade jag ju grävt ren slipersen från övervuxet gräs redan, men på andra långsidan och ena kortsidan hade jag inte hunnit göra det. Det var bra, för det blev mycket lättare att göra det efter att vi fräst på utsidan. En bit kunde vi till och med dra av växtligheten i en enda lång remsa!

Tyvärr var det inte riktigt lika lätt hela vägen runt, men i alla fall betydligt lättare än att gräva allt för hand med spade. Dessutom blev ju utsidan jämn och fin och just nu utan gräs. Det kommer ju växa gräs där sen, men nu är det jämnt och fint så vi kan gå med gräsklipparen runt. Dessutom är kanten inte högre än slipersen, så gräset kommer inte kunna växa över som det gjort innan. Dessutom får vi vara noga med att sopa slipersarna med jämna mellanrum, så det inte lägger sig en massa sand ovanpå.

Vi har dessutom rensat bort ogräs från tre av hörnet, bara ett kvar nu.

Jag är så nöjd med hur fint det blev! Sen blir jag ju sugen på att plantera saker i den fina jorden runt om, men jag får sansa mig och tänka till så jag inte gör något dumt.

Grao var däremot inte lika imponerad. Han var rätt upprörd över hur vi lyckats ställa till det runt hans jobb. Man kan inte lita på något. Inte ens ogräs.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *