Jag har tidigare skrivit flera blogginlägg om slangar och här kommer ett till. Det kan ju verka som om jag har ett närmast osunt intresse för just slang, men faktum är att det är ett av de allra viktigaste hjälpmedlen vi har på gården.
Under hela vintern har jag använt slang för att fylla vatten i den närmaste hagen. Det är en relativt kort slang dit, och det går lätt att lägga in den i stallet när det är minusgrader. Jag brukar även försöka tömma den någorlunda så det inte ska finnas något i den som kan frysa. Livet har dessutom blivit mycket bättre sedan vi bytte ut alla våra billiga gröna trädgårdsslangar till lite dyrare kvalitetsslangar. En sådan fryser inte sönder, det blir i princip aldrig hål i den och den är böjbar även när den är frusen.
Till de båda bortre hagarna ligger slangen ute hela tiden. Vi har ju ofta plusgrader även på vintern och det är skönt att kunna fylla med slang så mycket som möjligt. Men nu har det ju varit rejält kallt och kommit mycket snö, så slangen har varit helt översnöad. Fortfarande är större delen av den under snö, eftersom det blev en stor vinddriva precis där slangen ligger. Men i morse tröttnade jag på att gå och bära vatten för hand. Jag kopplade in slangen och drog igång varmvattnet lite sakta för att se vad som hände. Och visst! Efter ett par minuter hostade det till i änden och det började rinna. Problemet var bara att den sista biten låg ihoprullad under snön. Snön hade dessutom bildat en rejält kraftig skare, så det gick inte att dra fram den.
Men det var ju varmvatten som kom genom slangen, så jag böjde tillbaka den och sprutade på snön där slangen borde vara. Bit för bit tinade jag över slangen tills jag kunde dra upp den och fylla vattenbaljorna. Kvalitetsslang är verkligen grejen!
