Det där med utevistelse och hagar

I veckan har jag ju varit på vallfoderseminarium på Ultuna. Ett av ämnena som behandlades var nyttan med stora hagar och bete för hästar, särskilt då naturbeten där hästens naturliga beteenden har spelrum. Det pratades även om hur bra det är för hästar att gå på naturbetesmarker även vintertid.

För oss som bor i södra Skåne, mitt i ett landskap som mest består av Sveriges dyraste och mest bördiga åkermark, är detta inte helt enkelt. När jag bodde i Västmanland tyckte jag att jag hade nära nog de perfekta hagförutsättningarna. Grunden i mitt hagsystem var en granskog om ca 2 hektar. Den hade hästarna tillgång till året om. Där kunde de stå skyddade i snöstorm, där hittade de skugga varma sommardagar och där åt de sly och betedde sig allmänt naturligt. Dessutom var marken relativt väldränerad och tramptålig och kombinerat med den stora ytan höll den sig fin förutom vid grindarna. Efter något år valde jag att flytta en grind en bit. Jag fick visserligen lite längre att leda hästarna men det kompenserades mer än väl av att grinden då låg högt i förhållande till omgivande mark, vilket höll den torr.

När vi letade gård här var tillgång till mark en av de allra viktigaste punkterna. Här hittade vi en gård med 3 ha mark, där ungefär 1,5 ha utgörs av en lövskogsdunge, resten av åkermark och trädgård. Till det fick vi möjlighet att arrendera ytterligare 1 ha åkermark. Lövskogsdungen innehåller några dräneringsdammar och ligger lågt. Vi har stängslat bort dammarna och gjort en vinterhage som går över åkermarken ner till dungen, inklusive en 10 m lång remsa runt själva dungen. Resten av åkermarken är bete som stängslas bort vintertid för att minska markslitaget.

En vinterdag som idag när det är fruset i marken kan vi ha två hästar i skogshagen, för dagen är det Grao och Arno. De andra två, Amelia och Xipo, går i den arrenderade sommarbeteshagen. Det är en lösning som alla hästar är nöjda med. De har massor med hästiga saker att fylla dagen med och de är fullt sysselsatta ända tills det är dags att gå in.

När det är mer novembervinter får vi kompromissa. Då går två hästar i skogshagen och två i en mindre rasthage. I och med att Grao var hingst till i somras och vi har ett sto vill vi inte släppa ihop alla riktigt än. De får då turas om så det inte är samma hästar som går i den tråkiga hagen hela tiden.

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *