Nuförtiden finns det rätt många hästforum på nätet. En del fristående, många på Facebook. Det största, Bukefalos, känner nog de flesta hästmänniskor till. Mitt favoritforum är betydligt mindre och heter Ryttarfiket. Forumet har en lång historia, jag har bara varit del av det i de senaste åtta åren, men jag tror många har en närmare femtonårig historia där. Det som är fantastiskt med forumet är att det finns många både kunniga och trevliga människor där. Det har gjort att det alltid är en bra stämning och god ton i alla trådar och diskussioner. Forumet har i praktiken ingen moderering, det behövs helt enkelt inte. (Även om det givetvis finns en beredskap OM något skulle dyka upp).
När jag gick med i Ryttarfiket kände jag ingen där. Efter något år anordnade ett par av medlemmarna en strandritt, och jag råkade befinna mig i närheten just den helgen. Lite nervös anmälde jag att jag ville komma – och på så sätt träffade jag några personer som jag numer räknar bland mina bästa vänner. Det finns fortfarande många jag inte har träffat, och ett antal som jag inte har en aning om vad de heter – men jag vet en hel del om dem och deras hästar, och jag vet vilken gedigen kunskap de har. Men jag har även fått vänner som jag har tät och regelbunden kontakt med genom forumet. Just idag berättade Facebook att jag har sjuårsjubileum som facebookvän med tre av dem.
Ryttarfikare – jag är glad att ni finns och jag har fått lära känna er.
Ni som inte ännu är ryttarfikare – välkomna in i gänget!